Åh, jag har ätit godis så magen står rakt ut!

Det började ju redan i torsdags, då var det ju Skärtorsdag! Vi åkte till farmor och farfar på kvällen och hade kalas för en som fyllt 60 år. Det blev en brakfest med sill till dom vuxna och köttbullar till mej. Hur kan man bara äta sill? Det är ju fisk, dessutom är den rå. Bläääh! Men mina köttbullar smakade finfint!

Jag och Tuva fick påskägg av farmor. I mitt låg det snygga underkläder med Spiderman på och så var där en spindel. Superhäftig, en robotspindel som man skulle skjuta på med laserpistolen som hörde till. Det var liksom som ett spel. Jag spelade hela långa kvällen, hade knappt tid att äta. Fast det är klart, lite tacos gick ju ner (ja, vi åt det efter sillen/köttbullarna). Å så pinade jag väl i mig lite efterrätt också, man kan ju inte bara låt en chans till tårta gå helt förbi. Men det var ju godis i mitt påskägg också, så det var svårt att få plats för allt i magen. Godiset räckte hela torsdagskvällen och hela fredagen, på lördagen fick jag nytt godis! För då fick jag påskägg av mamma och pappa. Vet ni vad där låg i det då? Transformersrobotar!!! Små robotar som kunde skjuta vapen, tre goda och en ond robot. Åh, jag har lekt med dom non-stop nästan. Med småpauser för att äta godis.

Mamma säger att det är ett rent under att jag inte har kräkits av allt snask, för med så mycket gott inom räckhåll blir det dåligt med plats för mat. Jag känner mig lite hungrig när vi ska äta, men efter några tuggor är magen full. Men det kan jag leva med, det är visst bara påsk en dag till nu säger mamma. På tisdag är det bara tisdag, ingen påskdag.

Igår kom mormor och morfar till oss, så vi hade lite påskfest på kvällen. Mamma hade köpt en vit pappersduk som vi alla satt och målade riktigt påskfin innan vi dukade på den. Sen fick vi måla ägg också, det blev roliga ägg vill jag lova. Roligast blev nog Tuvas, för när hon hade målat halva så dängde hon det först i bordet och sen i golvet. Det blev ägg-mos!

Idag har mormor och jag varit på utflykt. Vi packade matsäck och gick ut i stenröset på framsidan och lekte länge länge. Supermysigt. Tuva blev ju lite avundsjuk förstås, lipade som en sill när vi gick ut. Men ibland vill jag faktiskt ha mormor alldeles för mig själv. Tuva fick ha henne för sig själv sen när vi kom in, för då var jag så trött så jag bara ville sitta i min koja och kolla på film och käka godis.

Tobbe är här också, mammas och pappas kompis. Han och pappa har jobbat jättehårt med snickerierna på övervåningen. Eller målerierna egentligen. Dom har spacklat och slipat, slipat och spacklat och slipat igen å så har dom grundmålat allting vitt som snö. Jag börjar bli så pirrig och spänd på hur mitt nya rum kommer bli!!

Tänk om…tänk om det är färdigt till min födelsedag? Åh, hoppas hoppas hoppas!!!

*hick*

Åh, ursäkta mej. Jag har fått hicka och lite konstig röst idag…för jag har ätit såpbubblor. Nej, du läste rätt. Jag åt dem. Fast egentligen skulle jag ju blåsa. Det var när vi var hos logopeden, då plockade hon fram en jättefin behållare med såpbubblor. Jag älskar bubblor juh! Och jag fick blåsa hur mycket jag ville. Men det var inte det enklaste kan jag säga…

För det första så ska man lyckas blåsa genom den där lilla ringen, bara det är ju snudd på omöjligt. Sen så vill det till att man blåser lagom hårt. Blir det för löst så blir det ju ingenting av det hela och blåser man för hårt blir det bara en massa skvätt runtomkring. Till på köpet var bubbelringen trasig, så det blev inte många hela bubblor. Mest skvätt. Och så var det lite svårt att avgöra hur nära munnen jag skulle hålla den där ringen, så den åkte in i munnen flera gånger. Vet ni? Såpbubblor är inte sådär gott som det ser ut…det smakar, tja…tvåligt….

När jag sen skulle ropa på mamma kom det ingen ljud ur munnen, bara en stoor bubbla! Mamma skrattade så hon kved, det måste sett roligare ut från hennes håll än från mitt. Fast sen var det inte så skoj längre, för jag fick en läbbig hosta av allt bubbelslurpande. Men varje minus har ju ett plus förstås, mamma har fullkomligen tankat mig med saft idag för att liksom spä ut allt bubbelkladd i magen och halsen.

Pappa har börjat snickra på övervåningen, det ska bli ett rum till Anton. Vilket betyder att hans gamla rum på nedervåningen blir mitt, bara mitt!! Åh, tänk va. Ett eget rum, det har jag aldrig haft…jag kanske kan få rosa väggar…och en sänghimmel, skira gardiner med små älvor på, en liten garderob med prinsessklänningar….Ja nu rusar fantasin iväg en smula, men skoj ska det bli. Då kan jag stänga grinden till rummet också, så inte Zingo äter upp alla mina saker. För han gillar verkligen mina grejor, men på fel sätt. Jag vill leka, han vill äta! Jag fick ju en ny fin mössa av mamma förra veckan, den är ett minne blott. Tydligen jättesmaskigt för hundar. Mina nya fina vantar gick samma öde till mötes…

Fast så kan jag ju släppa in Zingo när jag vill leka med honom också. Ibland har vi riktigt skoj, när vi har dragkamp om mina strumpor eller när han vill smaka på min smaskiga låtsasmat när jag leker kök.

I måndags var jag till Falun och träffade ett gäng människor som mamma på skoj kallar för ortoped-maffian. En snäll tant visade in oss i ett stort rum och där satt sex stycken människor och bara tittade på mej. Dom skulle kolla på mina ben och fötter, en tant till och med klämde å kände lite. Jag ska visst få skenor som ska hjälpa mig att hålla fötterna i backen. Dom har en tendens att vilja gå på tå fast jag inte alls vill det. Vi skulle till och med få välja mönster, undrar om det finns nåt i rosa?

Imorgon är det skärtorsdag hörni! Jag ska åka och simma som vanligt, men det blir nog lite extra skoj imorgon för min sim-fröken skulle vara påskkärring!

Oj oj oj, vad kul jag har haft idag och igår må ni tro! Jag har varit med mamma på Hästberg (specialpedagogisk förskola i Falun, mammas anm.) I två dagar har jag alltså varit där och gjort en massa kul saker. Vi är fyra barn där nu när det är Kommunikationsdagar. Först har vi samling med frukost, då sjunger vi godmorgon-sången, det är min favvis. Det är så roligt när fröknarna tecknar samtidigt som dom sjunger. Efter samlingen går alla barn på olika aktiviteter. Vi får jobba i motorikrummet, spela dator, måla, gå på massage, måla och en massa annat skoj!

Och så har alla fått ett litet bildhäfte, med bilder på vad vi ska göra under dagen där vi kan kolla vad som kommer härnäst. Jag gillar min bilderbok, brukar kela med den på väg mellan aktiviteterna.

Roligast är nog motorikrummet…och musiken. Och datorn förstås. Det är såna där trycka-hända-spel, jag trycker på en stor grön knapp och så händer nåt på datorn. Det kan ploppa upp bilder, eller så spelar den musik eller så. Men vet ni vad jag har upptäckt? Det sitter knappar på skärmen också!! Om man trycker på den stora vita, då slocknar alltihop. Poff bara! Jättehäftigt, den trycker jag mycket på. Sen finns det knappar på skärmen där man kan ändra språk i menyn, också jätteskoj för fröknarna är inte så haj på spanska till exempel. Men jag kan göra om hela menyn till spanska!

I målarrummet fick jag göra nåt så skoj igår, jag fick rulla bollar i färg, en i blå och en i röd färg, sen släppte vi ner dom i en låda där det satt ett papper i botten, och så vickade vi lådan så bollarna for runt över pappret. Det blev ursnyggt! Sen målade jag frökens händer med pensel, det blev himla läckert. Vet ni, om man blandar röd och blå färg, då blir det brunt!

Mamma lovar att lägga in lite bilder från Hästberg vad det lider, så ni kan se hur skoj det är där.

Nu säger mamma att Hästberg är stängt när det blir lördag och söndag…men på måndag ska vi dit igen, och jag längtar och längtar!!

Hej hopp i skidspåret! Vet ni vad vi har gjort? Tittat på Vasa-loppet!!

Ja ja, varenda kotte har väl sett det på TV, men jag var där, på riktigt. I söndags morse satte vi på TV:n och skulle kika vi också, så efter en stund sa pappa:

– Vi kanske ska ta och åka dit?

– Okej, sa mamma. Kom så åker vi.

Och så åkte vi! Det var ganska långt att åka, men jag var väl utrustad med ett Batman-spel som jag kunde roa mig med. Vi åkte till bekanta till mamma och pappa, Vasa-spåret går alldeles bakom deras hus! Vad trött dom såg ut, skidåkarna, när dom kom glidandes. Så var det så konstigt, det var en gubbe som sprang omkring i spåret med små flaskor som han gav till skidåkarna, i farten liksom. Men skidåkarna tog bara en klunk ur flaskorna, sen slängde dom ifrån sig dem, så den stackars gubben fick springa omkring och plocka upp dem igen! Ganska oförskämt tycker jag, vad skulle Mulle säga?

Mamma sa att de kan bara dricka lite, för annars kan de börja må illa och få håll eller så, och att dom måste kasta flaskan så dom kan fortsätta hålla farten. Men om jag fick en hel flaska nyponsoppa ( det såg ut som nyponsoppa, det som hamnade i snön när de slängde flaskorna) då skulle jag minsann dricka ur den och ta med skräpet hem!

När vi hade käkat lite mat åkte vi ner till centrum och kollade där alla gick i mål. Det var såå många som åkte! Och massor med folk som tittade. Fast viktigast för mig var i alla fall att få en varmkorv för det hade pappa lovat mig innan vi for iväg på morgonen. På eftermiddagen gjorde vi nåt som var ännu mer spännande än Vasa-loppet kan jag lova…vi fick åka ut och kolla på ett riktigt flygplan som stod i sitt garage! Jo, för Bosse, han som vi var hos, han kan flyga han! Jag fick till och med sitta i planet…lite pirrigt var det, men garagedörren var ju stängd och pappa lovade att planet inte skulle starta. Det var så himla häftigt! Bosse lärde mig hur man får planet att svänga, och stiga å sjunka och alltihop!! Jag gillar Bosse, han är så skojig. Vi lekte ubåt också, vi var kaptener och jagade pirater och hajar. Tuva var haj.
Gissa om jag var trött när vi kom hem efter en sån spännande utflykt!! Just nu är jag nybadad och ska krypa till kojs. Japp du läste rätt, jag har badat idag för igår tog jag bort mitt gips!! Handen kändes jättetung först, när inte gipset höll den rak längre. Men efter en stor glasstrut kändes allt som vanligt igen. Idag har jag fått visa mitt avklippta gips på dagis och berättat om det, och så fick jag visa min riktiga röntgenbild, för den fick jag av doktorn igår.

Nästa gång tror jag att jag ska bryta foten, för då får man kryckor. Mamma tyckte att det var onödigt att bryta foten, men jag har ju redan provat att bryta handen så jag måste ju prova nån annan kroppsdel nästa gång!

/ Anton

Åh jösses va full jag är i magen nu!

Det är lördag juh, godis-dagen. Vi åkte som vanligt och köpte godis efter lunch, jag köpte bara blått/rosa godis idag. Mini-bubbliz och blå HubbaBubba . Fast jag hittade ingen blå läsk…så det fick bli gul Zingo. Mamma sa att jag inte fick sätta i mig alltihop på en gång, för jag skulle ju på kalas idag! Jag gick själv och valde kläder i garderoben, bruna manchesterbyxor och en ljusblå skjorta med vita fusk-ärmar, så det ser ut som att man har en vit tröja under. Jag kände mig ursnygg när jag var klar. Mamma fick lov att stryka skjortan, vattenkamma mitt hår och peta bort lorten under mina naglar, sen var jag nöjd och klar för fest. Vi hade dunderkul på kalaset och födelsedagsbarnet blev så glad för min present!

Det var tur att jag inte åt allt mitt godis innan jag gick till kalaset, för vi fick både glass och tårta, läsk och en godispåse där. Sen när mamma kom och hämtade mig så åkte vi till några kompisar till mamma å pappa, där det var fika! Men jag är inte den som är bangen, några kakor och lite saft klämde jag ner i min redan fulla mage!

Dom har en hund, de där kompisarna. En stor brun labrador som är lika glad och busig som Zingo. En liten stund innan vi skulle åka hem igen så fick Zingo busa med sin kompis på gården, och som dom for omkring! Som två yra troll for dom fram och tillbaka, jag tror dom lekte tafatt eller nåt. När vi skulle ha in Zingo i bilen igen hängde kompisen på, så vi höll på att få två vovvar med oss hem!

Vet ni vad jag fick göra i torsdags då? Följa med mamma till returen! Varannan torsdag kommer sopbilen dit, då brukar vi packa in en massa skräp i bilen och åka ner med det. Jag tycker det är så kul att bära grejor från bilen till sopbilen, för sopgubben brukar busa med mig. Massor med skräp hade vi den här gången, mest stora kartonger men lite el-skrot också. När det var klart skulle vi åka till ICA och panta flaskor och burkar. Mamma och jag brukar dela, hon får panten för flaskorna och jag får all pant för burkarna. Men när vi skulle börja stoppa i flaskor var maskinen redan full, så det fick komma en personal och byta kartong. Och vet ni? Jag fick följa med in i pantrummet!! Jag har alltid undrat vad som händer med det man pantar, det knastrar ju och sprakar när man stoppar in burkar och flaskor, men vart tar de vägen och vad händer med dem där bakom maskinerna? Nu vet jag det!

Därinne fanns två stooora pappkartonger där de ihopknölade flaskorna och burkarna hamnar, sen kommer det lastbilar och hämtar alltihop å kör iväg det. Sen blir det nya flaskor och burkar. Det var jättehäftigt!! Jag fick stå kvar därinne med ICA-tjejen och kolla när mamma stoppade in flaskor på andra sidan, så knölades dom ihop och kom ut i kartongen. Coolt!!

/ Anton