Här var det arbetsbyxor på som gäller! Vi har äntligen kört igång med badrumsrenoveringen!
För den oinvigde kommer här en resumé:
Hösten för två år sedan började Tuva bli snudd på för lång för sitt fina, vägghängda skötbord. Blir man längre så blir man ju som regel också lite tyngre, så det var dags att installera ett höj- och sänkbart skötbord för att spara våra ryggar lite. Vi har ju haft badkar sedan vi flyttade in här och även det lyftet började bli tungt, från badkaret och upp på skötbordet. Alltså måste badkaret bort, så att Tuva kunde få duscha sittandes i en hygienstol i bättre arbetshöjd. Förresten var det inte så skönt för henne själv att bli lyft från den låga höjden i badkaret och upp på skötbordet.
No problemo, så habiliteringen och kommunen, vi kommer och fixar. Vi fick en bredare dörr till badrummet, skötbordet skulle beställas och hantverkare kom och plockade bort badkarsblandaren och installerade en duschblandare. Här tog det stopp.
Vatten läckte nämligen ut på golvet vid bytet, vilket i sig inte är något problem eller konstigt. Problemet var att vattnet smet åt fel hål. I princip alla håll, utom ner mot golvbrunnen… Hela jäkla golvet hade fel lutning…
Och där har vi stått och stampat, försökt spara pengar ty ett badrum kosta icke gratis. Och kommunen kunde/ville inte hjälpa till med renoveringen, det är en värdehöjning av huset och då får man klara sig själv. Att det faktiskt är en förutsättning för att Tuva ska ha möjlighet att duscha och gå på toaletten blev liksom underordnat. Det nya skötbordet skulle inte får plats så länge badkaret var kvar i rummet och badkaret kunde vi ju inte ta bort så länge golvet lutade åt fel hål (vattnet skulle ju hamna överallt på golvet, en enorm säkerhetsrisk när man lyfter och arbetar med 23 kilo guldklimp i form av Tuva). Så vi fick ha kvar det alldeles för trånga skötbordet och fortsätta med ryggmördarlyften från badkaret.
Men nu är vi igång! Ja, alltså vi har inte sparat ihop till ett helt badrum, det är ju apmycket pengar, men åtminstone till en början.
Nu till den ologiska knorren i historien! Medan vi river och bygger och har oss här nere på bottenplan, måste vi ju kunna duscha av Tuva någonstans. Byggarbetet blir liksom inte klart på en dag… Så då har kommunen gått med på att anpassa vår andra toalett, som ligger på övervåningen, så att Tuva kan duscha där så länge. Denna toalett, låt oss kalla den nr 2, är ett litet utrymme med snedtak som var utrustad med duschkabin. Det går inte på fans vis att få in Tuva i en duschkabin. Så…vi fick flytta upp badkaret. Där i kan Tuva sitta precis som hon gjort hittills, i sin badstol. Men…toalett nr 2 var inte tänkt för något badkar. Toalettstolen stod mitt i rummet vilket inte lämnade utrymme på någon sida av den för ett badkar! Så…kommunen fick betala en rörmokare som kom och slet bort toalettstolen och ersatte den med en sprillans ny toalettstol med flexibel anslutning, nu går ett anskrämligt fult jäkla rör från den nya toalettstolen till avloppet där den gamla toalettstolen stod.
Duschkabinen slet vi väck för att få in badkaret, men…väggen ser ut som en schweizerost, så då fick kommunen betala en mattläggare som kom och tittade på eländet och konstaterade att en del av väggmattan måste bytas om vi ska duscha/bada där.
Summa summarum har kommunen alltså skjutit till pengar för att anpassa ett badrum tillfälligt, för att vi ska kunna renovera det andra badrummet, i vilket vi sedan vill ha handikappanpassning för Tuva. Och under renoveringstiden får vi ha vår klaustrofobiska tvättstuga som skötrum och behöver Tuva duscha (vilket hon naturligtvis behöver, och oftare än gemene man till på köpet) så får vi bubba hennes 23 kilo uppför trappen, duscha henne i badkaret och bubba hennes 23 kilo nerför trappen igen. Ergonomiskt. Inte. Och väldigt säkert för Tuva. Näe, livsfarligt. Och väl investerade pengar för kommunen, efter som vi (efter att vi är färdiga med badrummet på nedre plan) aldrig kommer använda det där badrummet på övervåningen för att duscha Tuva igen. Pengar i sjön.
Önska oss lycka till, för nu kör vi så det ryker!
