Det sägs ju att ett leende kan förgylla en hel dag, men det beror allt lite på vad det är som ler tycker jag.
Idag fick jag ett leende…av Antons sko! Ett stort, lite snett Sylvester Stallone-leende! Hur fort kan en gosse slita ett par skor egentligen? Jag tror inte att skorna är fullt en månad gamla, men de är helt klart pensions-färdiga.
Det var inte mycket att göra annat än att fara ut och hitta ett par nya skor, kan ju inte skicka sonen på skolavslutning med fina byxor, nystruken skjorta och leende gympaskor!
Prisat vare Skohuset, där finns det alltid bot på dylika problem! Nu står ett par sprillans nya, rödochvita streetskor och bara väntar på att få ett leende dom med!
Kolla in den numera pensionerade skon, visst är den slående lik Sylvester Stallone? Den där sneda munnen som bara han kan få? Jag kan riktigt se framför mig hur skorna springer upp för en till synes oändlig trappa och stolta men utmattade utbrister ”Adriaaaan” uppe på toppen!
