OK

Allt var helt OK med tänderna, Anton var till tandläkaren idag och visade upp sig. Ett jack i läppen, lite blåslagen i tandköttet men tänderna var oskadda. Han var väldigt lättad när det var över, det var ju inte så farligt som han föreställt sig. Inga utdragna tänder, bara en kik och en röntgen!

Tuva och jag var in och simmade när grabbarna for till tandläkaren. Stina (sjukgymnasten) var inte i poolen idag, utan var på kanten (alltså i simhallen men inte i vattnet). Det gillade inte Tuva, hon blev ganska osammarbetsvillig får man väl säga. Passet var nästan över innan jag fått henne att slappna av och acceptera att jobba med mig istället för med Stina. Det får du ta som en stor komplimang Stina, när du är i närheten halkar mamman ner på poppis-stegen!

Vi har varit i Borlänge på eftermiddagen, Anton behövde hitta den perfekta presenten till sin bästis som har kalas på lördag. Tålmodigt gick Anton där mellan alla hyllor med leksaker och tittade, pillade, funderade utan att tjata om att få nåt själv (det är en bedrift när man är 6 år!). Till slut hade han bestämt sig, och vi gick mot kassan. Antons nöjda min förbyttes till extatisk lycka när han såg att vi plockat med oss nåt som han själv tittat suktande efter (men utan att tjata), nämligen Mario och Luigi! Han har gillat SuperMario så länge jag kan minnas, men vi har inte hittat några leksaker med SuperMario förut. Och när man är 6 år och ser ut som Angelina Jolie efter en läppförstoring så kan man behöva lite plåster på såren.

Anton är ganska noga med hur han ser ut, och igår var han verkligen helt förkrossad för att läppen plutade så hemsk. Ville helst inte visa sig för någon överhuvudtaget! Tack och lov så hade mycket av svullnaden lagt sig idag, imorgon eller på torsdag borde den ha återgått till det normala.
Mitt ärende i Borlänge idag var att hitta en lösning på att kunna jogga fast det är halt ute. Gick in på Team Sportia för att kika lite på dubbade löparskor, och biträdet var väldigt hjälpsam och trevlig när jag tittade på Asics (jättejättebra löparskor, finns med dubb). Tyvärr hade de inte min storlek (eftersom jag inte kan ha normala storlekar som alla andra, nej jag måste ha 41½. Inte 41, inte 42, utan 41½!). Jag tackade för hjälpen och kikade vidare i butiken å hittade SlipStoppers, ett halkskydd som träs över skon. Tester i en stor löpar-tidning hade gett SlipStoppers bra betyg för ”vardagsjoggaren” och det är ju en viss skillnad mellan 1200:- för dubbade löparskor och 149:- för SlipStoppers.
Biträdet kom fram till mig igen, med en nästan förlöjligande ton i rösten.
– Jaha, du ska springa i…halkskydd?
– Eh…ja, jag tänkte prova.

Märkbart lite trumpen över att jag inte tänkte köpa några svindyra dubbskor, utan billiga halkskydd försökte hon i alla fall överyga mig om att köpa dyrare halkskydd, men det gick inte heller. Dom hon försökte sälja på mig verkade inte alls bättre än de billiga.
Provade dubbarna när vi gick ut med hundarna, och jag tror de kommer funka finfint. Kom an snö och is, här ska joggas!