Dr Krogh

Oj oj, det är illa ställt med mig. Igår blev jag undersökt av Dr Anton Krogh, utrustad med läkarrock och sjukvårdsväska. Efter att ha lyssnat på mina lungor med stetoskop kunde han konstatera att det inte alls lät bra.
– Du har en propp i blodet. sa han
– Aj då.
– Mmm…och det värsta, det är att den sitter i blodomloppet!!

Iiik, en propp i blodomloppet. Fruktansvärt. Som tur var visste doktorn bot. Ryggmassage kunde i vissa fall hjälpa, så han körde en leksaksbil upp och ner för min rygg en stund för att sedan lyssna på lungorna igen. Ingen förbättring. Operation var oundvikligt. Han lade ett snitt på magen för att ta sig in och ta väck ”den dära klutten”. Självklart fick jag narkos först, och syrgas. Men jag fick inte dra för djupa andetag i syrgasen, för då kunde jag få hjärnskakning. Och det vill man ju inte ha!
Operationen avlöpte väl, lite blod hostade jag men det fick jag torka av mig på tröjan sa doktorn. Just som jag trodde att jag var på den säkra sidan frågar Dr Krogh:
– Har du ont i foten?
– Eh, ja…jo det har jag nog nu när jag tänker efter.

Dr Krogh lyssnade på foten med stetoskopet. Rynkade på pannan. Klämde och kände lite.
– Det är illa det här. Du har hjärnskakning i fothjärnan!

Fothjärnan sitter förresten innanför fotknölen, för den som inte visste det. Det är därför fotknölen är så hård, för det är fothjärnans skallben. Och hjärnskakning i den, det vill man inte ha för då blir man yr i foten. Mina samlade symptom pekade visst på den fruktade sjukdomen Kråkkådillo. En dyster diagnos, om man inte hamnar i händerna på en sådan eminent läkare förstås!Med hjälp av syrgas, sömnmedel och en å annan injektion av okänt innehåll så var jag tiptop igen. Tack Dr Krogh!

Väl på bättringsvägen bjöds jag på middag av den generösa och älskvärda bondmoran Tuva, som hade gjort soppa på ägg, potatis, tomat och broccoli åt mig i sitt kök. Inget återställer väl krafterna som en mustig soppa av plastgrönsaker!

Tack för att jag fick vara med i er härliga lek igår, mina älskade busungar!