Ja, jag vill inte säga att jag stinker för det gör jag verkligen inte. Men jag luktar. Inte alls som jag brukar. Jag har nämligen varit på Ljuskväll hos en väninna. Ett sånt dära home-party ni vet, och på just det här partyt så var det ljus man kunde köpa. Doftljus och doftfria ljus. Åh, jag har så svårt att motstå doftljus. Först fick vi lite visning och information om varför just dom här ljusen var sååå himla bra (och det lät ju faktiskt bra, giftfria ljus som inte blir mer än 65 grader varma, så man bränner sig inte om man råkar få stearin på sig) sen fick vi sniffa på doftprover! Oh, jag var som ett barn i en godisbutik! Det luktade så gott om alltihop!! Efter 5-6 prov-luktningar skulle man lukta på pulverkaffe för att neutralisera näsan så den inte blev yr och förvirrad av alla dofter. När jag hade luktat mig igenom hela sortimentet och extra-luktat på dom jag gillade mest, hade jag luktat så många gånger på pulverkaffet att jag var skakis av kaffesug!
Det är så rackarns dyrt bara, på såna där partyn. Jag hade kunnat köpa säkert 10 underbara dofter, men ljusen (den storlek och modifjang jag ville ha) såldes i 12-pack för 85 kr, så snåljudas klev och sa ”två paket inte mer!”. Så jag fick begränsa mig till två ynka dofter. I och för sig så kan man inte elda så många doftljus åt gången, inte jag i alla fall för då får jag skallebang. Blir yr i näsan helt enkelt.
I förmiddags var jag på ett annat ”godis-ställe”, nämligen Hud & Kroppsboden i Hedemora. Om ni är i stan så måste ni bara gå in där. Där finns så mycket att pyssla om sig själv med! Jag handlade lite (ja lite, det är inte som Rätt Pris direkt) och när vi gick till kassan och betalade så fick Tuva en present av expediten. I en gul, fin påse, inslaget i rosa prassel-papper. Jag tänkte att det var väl nån liten tvål, eller gullig tvättsvamp eller nåt. Tuva blev alldeles chockad och viskade fram ett tyst ”tack tack”, sen höll hon hårt i påsen. Väl ute i bilen var vi båda för nyfikna för att vänta längre, tillsammans rev vi upp det rosa pappret och kollade ner i påsen. Där låg en skinande, vinröd…karbinhake!
Jag blev så förvånad att jag började storskratta, Tuva skrattade hon också, bara för att jag gjorde det. Jamen, det var inte riktigt vad jag förväntade mig att hitta i en presentpåse från ett dagspa faktiskt. En tvål, en liten tvättsvamp, en hårklämma, nagelfil, ja vad som helst som har med kroppen att göra. Men en karbinhake? Det var ju i och för sig reklamtryck på den, men det brukar man väl sätta på sånt som kan förknippas med företaget? När jag tittar på en karbinhake så tänker jag ju inte osökt på ett spa…
Haha, en karbinhake, jajamensan. Men tänk va bra att ha en skinande vinröd karbinhake Tuva. Då kan du ju karbinhaka fast vad som helst i vemsomhelst. Ta ett snöre och knyt fast i karbinhaken och snäpp sedan fast den i mammas byxor. När du gjort det sätter du dig i Humlan, håller i snöret och säger till mamma att de serverar gratis mörk sjåkkelad på ICA. Jag lovar att du får en åktur du sent kommer att glömma :-) Kram Tuvis, saknar dig!!