Härlig sol-söndag

Ah, vilken underbar söndag vi har haft!
Förvisso var vi lite trötta imorse, vi ställde till med påskmiddag igår. Vi var ett alldeles lagom gäng, svärföräldrarna, Nilla & Raie, Håkan & Ulla i granngården och Vevve. Gott sällskap, delikat mat (bra jobbat Hasse, det var delikat) och ädla drycker. Tuva och Anton partajade friskt dom med, de var uppe tills alla gäster gått hem strax före midnatt. Då borstade vi tänderna och lade oss på soffan, jag tror det tog två minuter för dem bägge att slockna som små ljus!

Tuva sov fortfarande klockan halv elva i förmiddags, men då tyckte jag att det var dags för hela familjen att kliva opp. Anton och jag var ju uppe redan klockan åtta och käkade gröt! När hela familjen vaknat till och fått lite kläder på sig så knatade vi ut i solskenet. Vi skulle bara ta en sväng med hundarna, men det blev en lång sväng runt halva Långsta! Vi gick och hälsade på lite vänner och tog en sväng förbi Ica innan vi gick hem igen. Kristin och Patrick kom på eftermiddagen och käkade middag med oss. En helt perfekt familjesöndag, när man inte gör mycket produktivt utan bara passar på att umgås med folk man tycker om. Precis som Mannen Med Skägget hade tänkt sig söndagen!

Jag har just lagt två små troll i säng. Det blir lite si och så med läggningen när det är påsklov. Hasse och Anton har varit och tvättat bilen, Tuva hade just somnat i min famn när de kom hem men Zingo väckte henne. Han var ju tvungen att tala om att där kom nån utanför dörren, inte visste väl han att det var husse som kom. Så det var bara att börja om i soffan med lilla damen. Anton kom och lade sig på mina ben för att slappa lite innan läggdags, Idefix var inte sen att hänga på. Ganska snart hade jag två snarkande barn och en snarkande hund på mig i soffan. Det blir trångt det, hela kroppen värkte till slut, men jag hade inte hjärta att röra mig förrän jag var helt säker på att alla sov gott och tungt. Sen fick jag fösa undan hunden med ena benet (utan att knuffa honom ur soffan), lirka loss mitt andra ben som låg under Anton och sedan försöka resa mig ur soffan utan att väcka Tuva eller trampa på Zingo som låg som en ryamatta nedaför soffan. Ingen lätt uppgift, men jag klarade det.

Borde väl gå och knoppa jag med, men det är så skönt här i soffan. Undras just om Hasse kånkar mig till sängen om jag slocknar här?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *