En snuvig midsommar

Nu är det sådär pinsamt långt mellan inläggen igen… men jag vet ju att ni förstår!

Tuvas infektion börjar så sakteliga (väääldigt sakta) vända mot det bättre, hon orkar sitta uppe på dagarna och sover förhållandevis långa perioder på nätterna. För att sedan låta som en perkulator all sin vakna tid, men ändå. Varje timmes sömn är oerhört värdefull för henne! Glad som en mört är hon förstås, det är hon alltid.
Hon har lagt sig till med en ny rutin vid konversationer. Nu mer inleds alla konversationer med:
– Häj. Jott?

Hej, vad har du gjort? Häromnatten hade vi lagt henne i sängen när hon slutligen kunnat somna, men så kom elaka hostan och väckte henne efter bara en timme. Rosslig, yrvaken och trött låg hon i soffan och plirade på sin far. Sedan sa hon, med en whiskyröst utan dess like:
– Pappa. Häj. Jott?

Haha, ja det hade ju kunnat hänt massor med saker den där timmen hon varit borta! Idag fick hon följa med mig in på apoteket. Vi har ett väldigt litet apotek här i byn och idag var det nästan knökat med folk. Men alla fick samma fråga och Tuva ville självklart ha ett utförligt svar av alla också. Jott?

Jag har också lyckats dra på mig en infektion. Jag menar, man vill ju inte vara utanför gemenskapen eller hur? I måndags kände jag mig pigg som en mört och stark som en oxe, ringde till Blodcentralen och bokade tid för blodgivning idag. På tisdag morgon vaknade jag och funderade vad tusan som hänt under natten? Skallen sprängde så jag trodde den skulle explodera vid minsta rörelse och bihålorna kändes smockfulla med mumsmums som man inte vill ha i nämnda hålor. Bara att ringa och avboka igen. Morr. Jag blir lite stingslig när min blodgivning inte blir av, dels för att jag tycker att det är en väldigt viktig och behjärtansvärd sak och dels för att jag brukar må så himla bra rent fysiskt efter att ha fått ge ifrån mig lite blod. Men men, jag måste ju bli frisk förr eller senare. Då får dom tappa mig.

Imorgon är det midsommar hörni! Och jag som just packat undan snöskoveln… Hinner inte riktigt med i svängarna. Antagligen kommer det fortfarande stå en solstol på altanen när den första snön kommer också.
Vi blir hemma på midsommar, ett stort glatt gäng på 10-12 personer. Härligt! Tuva älskar när det är mycket folk här hemma och det gör jag också. Det ska vara trångt i köket och högt i tak, då trivs jag som allra bäst!

Glad midsommar på er, allihopa!!