Dyrt att vara handikappad

Förra veckan var vi och tittade på en ny bilstol till Tuva. Den hon har funkade alldeles ypperligt när vi köpte den förra året, men mycket har ju hänt sedan dess. Tuva behöver en stol som ger mer stöd runt hela kroppen, och dessutom en säkerhetsväst eftersom hon spänner upp sig i en båge ibland och då kan hon halka ur ett vanligt bilbälte. Stolen vi tittade på stod på en snurrplatta vilket innebär att vi skulle kunna vrida stolen så den pekar utåt och sätta i Tuva, skonsamt för ryggen och den bör man ju ägna en tanke eller två om den ska hålla ett tag till. Helt fantastisk stol på alla sätt och vis. Igår kom offerten. Gulp! Det är då inte billigt att vara handikappad!
Stoljäkeln, med de tillbehör vi tittade på och provade, går loss på i runda slängar 23.000 kr. 23.000!!! Det är ju en halv förmögenhet! Hur det kan komma sig att bilbarnstolar inte räknas som hjälpmedel och därmed bekostas av Habilitering eller Landsting övergår vida mitt förstånd. Visst, som förälder ansvarar du för barnets säkerhet i bilen, men vilken förälder till ett normalt barn behöver punga ut en hel månadsinkomst för att tjacka en bilstol?! Jag kunde gott tänka mig att lägga 3.000 ur egen ficka, för de slantarna får du en tiptop-senaste-modellen bilstol till ett normalt barn, om Habiliteringen gick in och betalade resten. Men näpp, bilstol får man stå för själv. Jösses amalia klementin, mycket ska man se och höra innan öronen trillar av och ögonen blir dimmiga.

Vi har skickat ansökan till Försäkringskassan om att få stolen godkänd som anpassning av bilen, måtte de för allt i världen godkänna det. Överlag är det ju sjukt att allting är så dyrt för handikappade. Visst förstår jag att det är specialgrejor som kanske kostar lite mer att ta fram, men i långa loppet innebär det ju att handikappade går miste om både det ena och det andra för att kassan tryter. Tuvas cykelkärra är ju ännu ett lysande exempel, som kostar 16.000. Hugaligen.

Men jag säger som Tony Richardsson, ja ä int´bitter. Vi får ju inte glömma alla fantastiska hjälpmedel som man faktiskt får låna alldeles gratis så länge man behöver dem. Tuva har gått igenom sin maskinpark idag, Humlan, Teddy (ståskalet) och Mini (gåstolen). Hon har jobbat så ögonen gick i kors nu på kvällskvisten! Som perfekt avslutning på dagen kom Conny, Susanne och Jessica upp på en kopp kaffe. Tuva blev alldeles lyrisk och visste inte vem hon skulle flörta med, hon viftade med ögonfransarna åt alla håll och kanter.

Imorgon ska vi till ögonkliniken med Anton och införskaffa ett nytt recept på glasögon. Han fick ju sånt beröm när vi var där i maj, för att han skött sina glasögon så fint. Och dom är fortfarande lika fina. Fast dom ligger på botten av sjön… Han tappade dem när han var ute och fiskade med morbror och pappa. Plopp sa det! Sen sjönk dom så fint och lade sig tillrätta på botten, grävde ner sig i dyn och försvann. Vi har letat, flera gånger. Hasse simmade runt och dök i nästan en hel timme för att försöka hitta dem igen. Men icke. Spårlöst borta. Kan hända att nån gädda hittade dem och blev hippast i sjön. Vad vet jag.

Hasse och Anton for med farfar till Borlänge idag, för att hämta Hasses telefon som varit inne på lagning. Snudd på sprillans ny, men en liten aluminiumbit i skalen lossnade så han lämnade in den. Lite längre hållbarhet förväntar man sig ju på nya grejer. Idag var den alltså klar att hämtas. Hasse satte i sitt simkort och försökte starta telefonen men inget hände. Expiditen for iväg efter en laddare, för batteriet kunde ju vara slut. Hon pluggade i laddaren, sköt upp luckan som döljer knappsatsen och mumlade…
– Men…det måste ha blivit nåt fel…
– Vad då? undrade maken.
– Jamen så här ska det ju inte vara. Guud vad pinsamt!!

Hon visade Hasse telefonen och då såg han vad det var som var både fel och pinsamt. Där fanns ingen knappsats! Den lilla metallbiten var lagad, men knappsatsen var borta och telefonen startade inte. Högkvalitativ service, verkligen. Ungefär som att lämna in en bil för service och få tillbaks den utan ratt och motor. Spännande, man vet aldrig vad man får tillbaka.