Kollaps…

nej kalops menar jag! Å rabarbperpaj med vaniljsås till efterrätt, mumsfilibaba. Vi håller på att göra om i odlingshörnan av vår lilla täppa och grävde bort rabarberna, så jag passade på att ta in några stycken och göra en hejdå-rabarberna-paj. Vi ska göra om och odla i pallkragar istället, så kul är det inte att knäa i det där leriga landet. Hasse har gjort en superfin låda till jordgubbarna av ungarnas gamla sandlåda och så ska vi införskaffa lite pallkragar, så i veckan vankas om-och nyplanteringar.

Jag är som en ny människa idag, för jag fick sova inatt. Maken tog nattskiftet, så jag kunde knoppa in redan vid tio. Fick inte en blund i ögonen på hela dagen igår, ändå började jag inte bli trött förrän runt nio. Då blev jag dödstrött i en handvändning! Tuva hade det jobbigt inatt och imorse hade hon närpå tappat rösten. Jag vaknade av att hon grät, med gråten lät så kvävd att jag trodde hon hade lyckats vända sig på magen och höll på att kvävas med ansiktet mot kudden! Så var det ju förstås inte, hon låg på rygg och grät men var så hes att det lät som om hon grät genom en kudde. Hon har varit väsig hela dagen, och ganska klängig. Det blir lite tugnt när en fjäril på 20 kilo varken vill sitta i Humlan eller vagnen utan bara bli buren. Att sitta i soffan dög också, så där har vi spenderat rätt mycket tid. Jag känner hur rumpan börjar anta formen av en soffkudde…

Men träning får man i alla fall! Tuva är helt sjukt stark i överkroppen kan jag meddela. När jag sitter i soffan med henne och hon ska till å kräkas så spänner hon upp sig bakåt som en fiolsträng och jag får ta i för kung och fosterland för att kunna böja henne framåt (annars halkar ju kräkset ner i halsen igen och kan dras ner i luftvägarna). Jag har träningsvärk i både rygg-och magmuskler!

Jag har också fått en liten släng av Tuvas bacillusk tror jag, har också haft lite ont i halsen idag och börjar bli täppt i näsan. Skit också. Jag ska ju springa Vårruset imorgon kväll! Har tränat i flera månader för just det, men när man har ont i halsen ska man absolut inte på villkors vis ge sig ut och jogga. Nästäppa är okej, till och med lite huvudvärk kan gå an, men inte om man har ont i halsen. Så jag får vackert promenera de 5 kilometrarna imorgon kväll, men det blir trevligt det också.
Om det skulle hjälpa Tuva så hade jag gladeligen tagit alla bacilluskerna och legat fullkomligt däckad i flera veckor. Det blir fler lopp att springa. 2:a juni till exempel, då springer jag Blodomloppet!

Anton lät lite förkyld i fredags, men idag har han då varit tiptop och lekt ute hela dagen. Till en början gick han ut bara för att på spela lite Wii senare men sen hade han så kul att han stannade ute hela dagen och lekte med kompisar. Ja, jag är en sån där elak mamma med konstiga regler om TV-tittande och TV-spel, städning av rum och artighet. Vill man spela TV-spel får man gå ut först, rummet måste städas med jämna mellanrum annars städar jag det med en sopsäck, man tackar för maten och bemöter både vuxna och barn så som man själv önskar bli bemött. Jätte-elakt, tycker Anton i alla fall. Han hävdar å det bestämdaste att ingen av hans kompisar behöver städa sitt rum nånsin, att de får spela så mycket TV-spel de vill och att de aldrig behöver bära bort sin tallrik efter maten. Jisses, jag är den sista dinosaurien, men det står jag för.