Trötta filosofer

Oj oj, igår kväll gick Anton på bara ångorna tror jag. Men det skulle han förstås aldrig ha erkänt själv… Vi började dagen tidigt, eller tja, i helt vanlig Anton-tid. Upp klockan 06.00, frukostdags! Innan klockan var 8 hade vi käkat, klätt på oss, myst i soffan och varit ut med hundarna. Så fort assistenten kommit packade jag och Anton en matsäck, tog Idde i kopplet och traskade iväg på utflykt. Anton älskar att gå på utflykt, det har han alltid gjort. Månne kan det bero på att han en gång i tiden gick på I Ur och Skur-förskola? Eller näe, det är nog medfött för han har gått på utflykt ända sen han lärde sig gå. När han var strax över året kunde han traska i över en timme för att nå det perfekta utflyktsmålet.
Igår hade han sett ut ett ställe som de besökt med skolan, två grushögar som ligger en bit upp i elljusspåret!  Vi hade supermysigt, promenerade och filosoferade, käkade matsäck och lekte Under Hökens Vingar. Det var väl lite knepigt med tanke på det låga deltagarantalet, men Idde var också med och lekte. Han missuppfattade dock grundidén och sprang rakt emot den av oss som stod i mitten och var ”hök” istället för att försöka ta sig förbi. Kul hade vi i alla fall. Sen traskade vi rakt in i skogen och hittade en vacker stig att utforska. Anton fick vantarna på digitalkameran och fotograferade i princip vartannat steg han tog. Stenar, träd, mossa, ja allt han såg. Bilder på detta utlovas inom kort.

På eftermiddagen/kvällen spökade Anton ut sig och for på Halloweenfest! Han var väldigt osäker på om han skulle gå, men när jag hämtade honom var han alldeles lycksalig. Festen var en succé! Jag hann ju bara se en glimt av hallen när jag hämtade och lämnade honom, men bara den lovade en läskigt rolig tillställning. Spindelväv och spindlar, girlanger med pumpor och musik. Anton var alldeles svettig när det var dags att gå hem och munnen babblade oavbrutet om allt kul de gjort. När tänderna var borstade tog det ungefär…två minuter för sonen att slockna på soffan. Min trötta lilla filosof!