Still here

Huvudvärken alltså. Kvar. Till ingen nytta, och fullkomligt oönskad. Men va tusan, det hade kunnat vara värre vet ja!

Vi verkar ha dragit på oss nåt trevligt virus igen, de har ju någon underlig förkärlek till vår familj. Min huvudvärk har fått sällskap av yrsel, illamående, ont i huvudet, nacken och ryggen. Toppen. Hasse mår ungefär lika.
Igår klagade Anton på liknande symptom, men idag har han inte nämnt det (håller tummarna för att han klarar sig). Peppar, peppar så har vi inte sett något på Tuva än.

Så här har inte hänt så fasligt mycket sen sist, vi ligger ganska lågt. Gör så lite som möjligt. Men jag har hunnit upptäcka en ny dimension av min hobby-passion, alltså bakningen. Nämligen cupcakes!! I lördags var vi och grillade hos underbaraste svägerskan å svågern och då fick jag ju tillfälle att svänga ihop lite bakverk också! Som kombinerad värdinnepresent/efterrätt. Det fick bli browniecupcakes med vit chokladfrosting å små handpillade rosa blommor. Ja, inge fusk här inte med färdiga blommor. Jag gjorde mmf, färgade den, stansade ut blommor och pillade ner ett strössel i mitten på varje blomma. Snyggt! Och gott! Å hysteriskt kul att göra…jag överväger att svänga ihop ett helt gäng cupcakes till min födelsedag istället för en tårta. Roligt, roligt!

Tjusiga va?

Just nu sitter jag i soffan och ska söva Tuva. Men först måste jag lura av henne spegeln…hon fick nämligen en liten present av Anton idag. Hasse och Anton åkte in och besiktade bilen i eftermiddags och på vägen hem ringde de och föreslog middag från McDonalds (inte särskilt gott, men väldigt lockande för en yrslig, illamående mamma med gröndjävulsk huvudvärk som inte alls känner för att laga nån mat) och så fick det bli. Tyvärr fick Anton en ”tjejleksak” i sitt Happy Meal. En liten fickspegel (modell puderdosa) och en rosa kam. Hon blev överlycklig!!
Jag önskar att ni kunde ha sett när hon upptäckte att det var en riktig spegel och att hon kunde se sig själv. Hennes min var så härlig! Jag såg på hennes blick när hon upptäckte sin lugg i spegeln, varpå hon beundrade den en stund och sedan sprack upp i världens största smil.
– Pappa. Tittja! Hiiin!
– Ja, jag ser det. Du är jättefin!

Men lyckas jag bara bända loss spegeln somnar hon nog. Lilla damen har varit och simmat idag, å efter träningen var det avslutningsfika för tisdagsgruppen. Mums! På torsdag blir det fika IGEN, då är det avslutningsfika för torsdagsgruppen. Och på måndag är det avslutningsfika för ridgruppen, hihi. Och som grädden på moset så är Tuva bjuden på kalas imorgon!
Det värmer, den där kalasinbjudan. För det är födelsedagsbarnet själv som har bett att få bjuda Tuva. Inte hela familjen, utan just Tuva. Hon och Linda åker på kalaset imorgon. Det känns rätt stort. Jävligt stort, faktiskt. Linda har hjälpt Tuva att köpa present, så allt är klart och färdigt.

Ojoj…nu kom sonen och såg ut som om han tänkte spy. Måste dra!

….

Tillägg: Japp, han kräktes.