Städdjävular och SuperMario

Imorse bestämde jag mig för att inte göra just nåt vettigt idag förutom att byta sängkläder. Barnen och jag tog en promenad med Zingo runt sjön och njöt av solen, åh vad härligt att den behagar visa sig! Man riktigt känner hur huden liksom suger i sig allt vad den orkar i solskensväg och lagrar minnet för att orka hela långa vintern under tunga kläder. Idefix fick nöja sig med en liten kortare promenad, det går inte att ta med dem bägge två och barnvagnen. Då blir det mer som ett hundspann med Siberian Husky’s framför en släde, svisch!

Väl hemma började jag byta de där sängkläderna. Men oj, vad damm det låg under lakanet, måste vara längesen jag dammsög bäddmadrassen… Så jag tog och dammsög den. Sen när jag bäddat så såg jag att det var lite dammigt på fönsterbrädan… fram med dammvippan! Nu var sovrummet nybäddat, dammat och dammsuget! Men oj, Tuvas rum var ju också i behov av lite dammsugning, annars drar ju dammet därifrån in i mitt nystädade sovrum. Sagt och gjort, jag städade Tuvas rum också. Men nu skulle jag ju inte göra nåt mer i städväg. Bara byta handduken vid tvättstället på toa, det glömde jag göra igår. Oj, det var lite skitigt i badrummet…
Så där bara flöt det på, jag tror det var städdjävulen som smög sig på mig! För innan jag visste ordet av var hela nedre våningen städad, här doftar alldeles underbart av nytorkade golv! Till och med tvättstugan fick sig en dust, den som alltid hamnar på ”att-göra”listan. När jag städat allt utom den så brukar orken liksom tryta, så jag skjuter på det till nästa gång. Men nu är det rent där också!
Hasse är alldeles övertygad om att jag tokstädade idag för att jävlas med honom, som var lite trött efter gårdagens kalajs. Hm…tja, det skulle vara bra lite för att jävlas då. Men mest för att jag inte kunde sluta, fick sånt flyt i städandet.

Tuva blev glad som en sol imorse när hon vaknade och såg att pappa faktiskt var hemma, precis som han lovade igår när hon grät floder för att hindra honom att åka på fest. Hon har åkt skytteltrafik mellan sitt rum och det rum jag befunnit mig i för stunden. Lyssnat lite på musik, kollat vad jag gjort, åkt tillbaks till sitt rum, kollat vad jag gjort. Hon måste vara trött i armarna efter att ha forcerat tröskeln förtielva gånger!
Just nu gör hon sitt bästa för att reta gallfeber på Anton som sitter och spelar SuperMario. Det är så kul att köra och ställa sig fullkomligt i vägen för TV:n, så Anton blir arg som ett bi och flyger ur soffan för att flytta på Tuva. Precis innan han är framme hejdar han sig en smula och flyttar på lillasyster lite mer försiktigt än vad han hade planerat från första början, eftersom jag sitter i soffan mittemot och ser allt.

Nu ska vi fara iväg på gala-middag: Pizza i St Skedvi. Mumsfullibibblan!

En reaktion på “Städdjävular och SuperMario

  1. Irene

    ”städmania” kan man få av solsken inte bara malingt melanom,,allt damm alla hundhår och all annan ”skit” liksom förstoras av solstrålarna och rent av växer av strålarna..jag fick också en släng av den sjukan igår…ha en underbar solskensmåndag och hälsa Hasse Anton Tuva och hundarna från tanten på Häggliden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *