Stå!

Tuva kommenderade mig idag, när vi skulle leka vid hennes plastkök. Jag hjälpte henne som vanligt att köra så nära det gick med Humlan, men damen var inte nöjd.
– Stå!
– Va?
– Stå!
– Vill du stå upp och leka?
– Jaaa.

Ha! Ja skam den som ger sig. Om Tuva vill stå och leka, så är det klart att hon ska stå och leka. Även om hon inte kan stå. Jag satte mig på min Pilatesboll och ställde Tuva framför mig, mellan bollen och plastköket, så att hon fick stöd bakifrån av bollen. Och där stod hon, benen darrade som asplöv i sommarvinden, men hon stod. Med ryckiga rörelser gick hon bärsärk i plastköket och välte kastrullerna och svepte ner plastmaten på golvet. Men hon stod. Oj, vad lycklig hon var! När hennes knän började ge vika smög jag diskret ännu närmare med bollen så att hon satt på den och lekte, men det tror jag inte hon märkte. Hon var så lycklig över att stå och leka, precis som hon gjorde innan sista skovet.

Det var mormor som blev kommenderad först, när hon skulle leka med Tuva. Och hon fick väl smak för det där med att stå då, när hon lekte med mormor. Hon är envis, vår lilla fjäril. Klart att hon kan stå!

Mormor och morfar har varit här och rått om oss i helgen. Mormor har haft jämt göra att dela sig på två, för både Tuva och Anton vill ha mormor för sig själv. Men jag tycker att mormor klarar det där alldeles galant, båda barnen får leka själv med mormor, men sedan får de också leka båda två med mormor samtidigt.
Egentligen skulle vi åkt till Hummelsta i helgen, men med Tuvas slem-nätter gick ju inte det. När Anton så pratade med mormor i telefon i torsdags kom han ju på en utomordentligt klok idé.
– Mormor, vi kan inte komma till er i helgen. Men ni kan ju ta och komma hit, du och morfar.

Sagt och gjort! Vi har haft en underbar helg tillsammans.
Anton och Hasse har varit på Aquanova (äventyrsbad) på eftermiddagen, så Tuva och jag har haft hela huset för oss själva. Vi har pulat på här hemma med just ingenting. Lite tvätt, lite leka, lite mys i soffan.
Och så har vi tränat lite också! Jag testade ”funktionell träning”, nån DVD som mamma hade med sig. Skitjobbigt! Men kul. Med på DVD:n i bakgrunden ser man Jose Nunez (tränings-tjomme som har företaget Bodies In Motion, välkänd i träningskretsar). Tuva tittade med stora ögon på honom.
– Johan! (vän till oss)

Det du, Johan. Sug i dig, Tuva tycker du ser ut som Jose Nunez!

Nu ligger båda barnen och snusar gott i sina sängar. Anton var helt slut efter badet, han vågade prova allt idag. Vildforsen, vattenrutschbanan, ute-bassängen. Själv sitter jag och beundrar de vackra rosorna som min man hade med sig hem. Underbara, gammel-rosa blommor och brudslöja. Bara för att han älskar mig. Du är väl bara för gullig, älskling!