Spagetti-ben

Vädret bjöd på fröjd idag, vill jag lova. Endast -17 grader imorse och nyss när jag gick förbi termometern höll jag på att ramla omkull, den visade inga minusgrader alls. En hel grad plus! Förvisso på solsidan, men ändock!
Tog en lång skön promenad med hunden, sprang en sväng på crosstrainern (då var det -11 grader ute, för kallt för mig att jogga ute). Sonen skulle hämtas direkt efter skolan för att slippa gå på magsjuke-fritids och jag föreslog att vi skulle ta en pulkatur på eftermiddagen. Anton och jag gjorde upp planerna i bilen när jag körde honom till skolan. Direkt när skolan slutade skulle jag vänta på honom, med matsäck och tefat. Jag gjorde i ordning den beställda matsäcken med o’boy och messmörsmackor och lyxade till med att köpa en kexchoklad vi kunde dela på, stoppade in våra två röda tefat i bilen och for iväg.
När jag mötte sonen hade han en önskan om att få ta med sig kompisen han lekt mest med för dagen, så det gjorde vi. Det var massor med snö i pulkabacken! Alldeles för mycket faktiskt, det gick inte att åka alls. Jag tog ett av tefaten, satte mig på det och började ploga mig nerför backen för att åka upp en bana åt barnen. Jag fick sitta på tefatet och dra mig nerför backen med hjälp av fötterna, lutningen bjöd inget som helst samarbete. Under tiden kilade barnen iväg till matsäcken. Efter 6 vändor upp och ner i backen var jag blöt av svett, benen kändes som spagetti och jag hade snö precis överallt (även innanför kläderna) men nu fanns det i alla fall en schysst bana att åka i! Längtansfullt stapplade jag mot ryggsäcken och kunde riktigt känna värmen från o’boyen och krafterna som en liten bit messmörsmacka skulle ge.
Men…det tog ju lite tid för mig att ploga den där banan. Precis så lång tid som det tar för två barn att klämma i sig en termos o’boy, var sin dubbelmacka med messmör och en halv kexchoklad var… Tji fick jag! Nå, ett par droppar o’boy lyckades jag krama ur termosen i alla fall. Det var helt klart mödan värt att höra barnen skratta och tjoa när de for ner för backen!

Här hemma ligger ett annat barn och ser ut som kokt spagetti. Tuva ser väldigt mör ut, glansig på ögonen och alldeles röd om kinderna. Jag kollar ungefär var femte minut, men ingen feber ger sig tillkänna trots att jag tycker att hon både känns och ser febrig ut. Det fick bli en heldag på soffan för hennes del. Linda försökte få Tuva att spela lite dator och sitta lite i Humlan, men intresset var kallare än svalt. Är man trött så är man.
Håller tummarna för en piggare dag imorgon!

3 reaktion på “Spagetti-ben

  1. Annelie Johansson

    Snö har jag fått nog av. Barnen här hemma har spotlov tror jag. Jag har sett flera barn i sporthallen och på stan. pullkabacken är tom. Jag håller tummarna att Tuva är piggare i morgon.

  2. Cilla

    Hej! Fick en blogaward att dela med mig av och vill gärna dela den till er. Den finns att hämta på min blogg och för er att nominera vidare. Allt gott till er! Varma hälsningar Cilla

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *