Pepparkaksbak!

Tredje advent, hörrni! Nu står det inte på förrän julen är här!
Ungarna och jag har bakat pepparkakor idag. Med köpedeg, jag är inte så ambitiös att jag gör egen deg. Sen brukar barnen tröttna ganska fort, så en sån där köpe-korv med deg brukar vara mer än nog.
Tuva tyckte det var hur kul som helst att baka, kavla degen och sen smula sönder den mellan händerna. Två grisar tryckte hon, jag hann nästan rädda dem upp på plåten innan Tuva fick tag i trynet på dem. Nästan. Det fick bli lite plastik-kirurgi innan de gräddades.

Anton, han kavlade och tryckte för glatta livet. Halvvägs genom degen blev han lite mer kreativ och gick bortom knåda-kavla-trycka. Han tryckte hela lastbilar, och sen halva lastbilar. Det var släp, de där han tryckte som bara blev halva! Sen tryckte han renar och små tomtar, varpå han satte ihop dem. Tomten kom ridandes på renen. Det blir nåt stort av den grabben en dag, tror jag.

Stort, det var bråket vi hade idag också. Anton och jag alltså. Jädrar, vad arg han blev. Det var som så att han låg upp-och-ner och ålade runt i soffan, han hoppade och studsade, ja egentligen allt utom att sitta ner i soffan. Så jag bad honom sitta ordentligt, så att varken han eller soffan skadade sig. Då svarade han med att härma vad jag sa med sin allra fånigaste röst. När jag återigen uppmanade honom att sätta sig upp så spottade han mot mig! Då lackade mamman ur och tog fjärr-kontrollen å stängde av TV:n, fast det var Danne Fantom just då (väldigt hett hos Anton just nu). Jisses amalia mandarin, han skrek så det skallrade i rutorna. I en kvart gormade han, tills han var svettig och rödgråten. Då kom han på att man nog inte får spotta mot vuxna, och att det kanske inte är så smart att käfta emot mamma så fort hon säger nåt… Så vi kom sams till slut.

Igår var vi hos Ulla i Granngården på middag och glögg. Julbord bjöds vi på, å gud va gott det var. Köttbullar, prinskorv, skinka, en Janssons som var himmelsk och nån ny rätt som jag inte minns namnet på men där var svamp å grönkål i den tror jag, och tomater, fullkomligt delikat! Vi åt så magen stod i fyra hörn, tack snälla Ulla för en underbart mysig kväll!

Kanske var därför Anton var lite retlig idag, vi kom ju hem rätt sent, sisådär efter 23-tiden. Jag var också lite trött idag, men det var inte för att jag smakat för många glögg-sorter. Tuva hade lite kämpigt inatt, ont nånstans, men jag kan inte definiera vart det gjorde ont. Hon väckte mig vid 03.30, hon grät och svettades så jag satte mig i soffan med henne. Först vid 06.30 gav det med sig, och hon somnade i soffan. Jag ville inte riskera att väcka henne med att flytta henne till sängen, så jag knökade till mig bredvid bäst det gick (vi har ingen särskilt bred soffa) och så sov vi där tills resten av gänget vaknade.
Ja, gänget. Anton, Hasse och Barkis. Tuva har haft sin älskade Barkis här hela helgen! Men dom har mest varit ute i skogen, Hasse och Barkis, för det har varit har-jakt! Igår gick dom bet, men idag var där minsann en hare med hem.  Oh, jag kan redan känna smaken av hargrytan…det vattnas i munnen.

Jo, appropå mitt hår. Eller avsaknaden av det, rättare sagt. Frisyren är helt och hållet självvald, jag är frisk som en nötkärna! Jag fick för mig att jag skulle raka av det för nästan precis ett år sedan, tanken var ju att det skulle få växa ut igen ganska så direkt, men jag blev så förtjust i frisyren att jag har behållit den! Aldrig en dålig hårdag, frisyren är klar när jag vaknar på morgonen. Oerhört smidigt. Nån gång ska väl kalufsen få komma tillbaka, men för tillfället trivs jag alldeles utmärkt med att vara hår-lös. Enda nackdelen är väl att det kan vara lite kallt om vintern, men då får man parera med en varm och go mössa.