Mmm, natt-TV är inte mycket att hänga i julgranen. Inatt har jag set Iceman och så fick jag se när Montel Williams gifte sig. Och så en massa TV-shop förstås. Jag kunde ju i och för sig ha bytt kanal, men alltså hjärnan är inte på topp när man är lite trött. Den koncentrerade sig på det grundläggande: hålla Tuva lite upprätt, kontrollera att hon andades och ständigt vara beredd med kräkspåsen. Hon har hostat hela natten! Jag kröp till kojs strax före midnatt, och strax före ett drog hon igång. Hosta, slem och kräks fram till 05.30. Jag väntade en halvtimme med att gå och lägga mig, det finns inget trögare än att behöva gå upp igen lagom när det blivit varmt under täcket. Men hon snarkade lugnt vidare, så jag kunde gå och knoppa. I en timme. Sen var Anton, som också haft en jobbig natt, jättehungrig. Och lite ömklig. Ont i huvudet (antagligen bihålorna), snorig och hostig. MEN! Nu har vi ju anställt Linda, så när hon kommit kunde jag gå och lägga mig, å Hasse kunde ändå sitta på kontoret och jobba lite med sånt som halkat efter. Jag är inte så bra på att sova ikapp. 1½ timme klarade jag att sova, sen var det stopp. Jag var långt ifrån utsövd, men det gick bara inte att sova mer.
Anton har haft en lugn dag, spelat lite TV-spel, läst tidningar och kollat på film. Han ser inte så sjuk ut, men ni skulle höra när han pratar. Man kan riktigt höra hur mycket jox det sitter i bihålorna. Han har inte lekt alls idag, vilket är ett säkert tecken på att han inte mår bra. Till middag åt han bara en endaste pannkaka och det är verkligen bekräftelse på att han är sjuk, pojken kan ju äta hur många som helst i vanliga fall. Så han får vara hemma imorrn också!
Tuva och Linda har också tagit det lugnt. Tuva har inte velat sitta mycket alls i Humlan, utan har mest beordrat ”mys” och ”TV”, så när jag gick och lade mig på förmiddagen satt Tuva, Anton och Linda i soffan och kollade på ”På andra sidan häcken”. Ingen ridning blev det för lilla fjärilen heller, men jag tror inte att det gått upp för henne att hon missat det än.
Håll tummarna att vi nådde kulmen inatt, så att det bara blir bättre och bättre från och med nu. Det gör i alla fall jag!
Klart att jag håller tummarna på att det vänder. Att den dumma förkylningen lämnar er i fred.
Kram Annelie