Luft!

Idag fick min kropp tokryck tror jag. Vi har ju varit ganska passiva i flera veckor nu, åtminstone på motionsfronten. Annat har krävt all tid, med renovering och förkylningar som krockat med varandra. Men idag hade kroppen fått nog, det kliade precis överallt av rastlöshet! Började med en skogspromenad i skogen med vovvarna, härligt lös snö att pulsa i. Efter lunch tog Hasse med sig Anton till Rörshyttan en sväng, och jag tog chansen att ta en till promenad. Satte Tuva i vagnen och gick till Ica. Fast inte närmaste vägen förstås, utan först runt sjön och sen till Ica. Och så samma väg hem igen, det blev runt 5½ km i rask takt. Tuva såg förnöjd ut där hon satt nerbäddad i sin vagn, hon har inte heller varit ute mycket på sistone på grund av förkylningen. Men idag var det mildväder, så vi hade ingen brådska att komma in igen.

När hundarna sen skulle ut igen på eftermiddagen var jag snabb med att erbjuda mig att utföra uppdraget!
Vid halv fem for vi på kurs, Hasse och jag. Det var ju rena rama döden! Tänk dig att sitta still i två hela timmar och lyssna på en föreläsare när kroppen bara vill ut och springa! Tortyr!

Här hemma höll farfar ställningarna. Han verkar haft en mysig kväll tillsammans med barnen. När det var dags för middag gjorde de köttbullar och makaroner, dukade bordet och tände levande ljus. Sen fick farfar slå sig ner och beställa mat av Anton. Välkommen till restaurang Krogh!
När vi kom hem satt Tuva i farfars knä och lyssnade på Petter Och Hans Fyra Getter (en av världens bästa barnböcker). Det såg så mysigt ut!
Anton satt och spelade DS vid köksbordet, på diskbänken låg ett konstvärk på pärlplatta som han suttit länge och pysslat med. Suttit stilla alltså. Min son. På kvällen. Jag vet inte hur farfar betedde sig för att få till den aktiviteten! I vanliga fall far ju Anton runt som ett yrt troll innan läggdags!