Livet i en tratt

Åh fy vad det suger att vara hund ibland. Det började för några dagar sedan, med att det kliade under örat. Sen började det klia på halsen, på kinden, ja lite överallt. Fukteksem sa matte. Ja, ja vad gör väl det. Fast igår kliade det nåt alldeles hemskt. Matte och husse brottade ner mig på golvet och trodde visst att de skulle få raka bort lite päls, dom mumlade nåt om att det skulle sluta klia då, om dom fick raka och tvätta. Men då gjorde faktiskt eksemen så ont att jag var tvungen att be matte å husse lägga ner alla planer på att raka mig. Det sved så jag höll på att bli elak på dem, och det vill jag ju inte!

Så idag åkte vi till hund-doktorn. Han skulle fixa kliet. Han klämde och kände lite, gav mig godis (mums!), sen kom där en jätterar sköterska och gav mig mera godis, och ett litet stick i låret. Sen blev jag sååå skönt trött. Jag liksom försvann in i dimman där på golvet och somnade. Underbart. I sömnen hörde jag minsann att dom rakade mig, och jag försökte klia mig men tassarna sov ju dom också. Sen stack det till i låret igen, och så blev det svårt att sova. Jag började bli pigg igen, fast jag hade gärna sovit lite till. Sen fick vi åka hem igen, jag får ha en sån där löjlig plasttratt på mig. Så jag inte ska klia på eksemen. Men dom kliar ju som tusan!! Jag håller på att bli galen!

Igår när husse satte på mig tratten tyckte jag att det var skoj, jag trodde ju det var en lek. Att jag skulle ta mig ur tratten. Men se det gick ju inte alls! Den ska visst sitta där ett tag. Tack och lov tar mamma av den när vi ska ut och gå, annars skulle jag sjunka genom jorden om vi träffade på nån snygg tik. Det är rätt pinigt utan tratten ändå, jag ser ut som en skabbräv. Det impar inge vidare på donnorna…

Doktorn sa i alla fall att med medicin och tratt så kommer de här fula eksemen läka ut vad det lider, det låter ju lite tröstande. Fast vet ni, det fina med att vara lite sjuk och ömklig, det är att matte och husse tycker så synd om mej så dom skämmer bort mig lite. Idag fick jag en hel skinkskiva, bara  genom att höja ögonbrynen lite sådära sorgligt. Hehe, kanske inte är så dumt att vara sjukling ändå!

Zingo - iförd tratt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *