Lite trött i ögat

Hemma igen!

Vi har varit i Hummelsta hela helgen, därför har det inte blivit nåt bloggande på flera dagar. Vi kom ner sent i fredags. På lördagen kom brorsan och Sofia, sen drog vi på marknad i Enköping. Helt otroligt va mycket skräp det finns som man inte hade en aning om att man behövde! Jag hade till exempel ingen aning om att jag behövde det där putsmedlet för glasögon som försäljaren lyckades lura på både mig och mamma. Glasögonen blev väldans rena, sen vet jag ju inte om det är nåt mirakelmedel precis. Antagligen inte, men tron kan flytta berg sägs det, så om jag tror på att det är superdupermegabäst för mina glasögon så blir det ju det också!

Barnen hade bara ögon för godis och karuseller. Anton och Sofia köpte ett varsitt spett med marshmellows doppade i choklad, det var en sport att äta. Dom hade choklad både högt och lågt när dom var färdiga! Hasse fick också lite choklad, men en helt annan sort. Han vann 2 kg Toblerone på chokladhjulet. Gissa om han var barnens favorit efter det?!
Jag såg en knalle som gjorde flätor i håret, jag var så himla sugen på att knata fram och be dem göra ett helt gäng på mig, bara för att se hur dom reagerade. Vart fäster man en fläta på nån som inte har hår?

I söndags slappade vi lite och bara umgicks. På eftermiddan for vi till Västerås och hann träffa en hel hoper med människor vi tycker om. Först en snabbis förbi Barkis, Tuvas favorit i hela världen, sen vidare till Hasses kusin Anna å hennes Roger och deras lilla Catherine. Sistnämnda fröken är nog inne i ”min”-åldern för hon påpekade noggrannt allt som var hennes. Min mamma, min mössa, min sandlåda, mina stenar. Hon är så himla go den ungen, det är en fröjd varje gång vi träffas. Dom bor i ett underbart mysigt hus på Djäkneberget i Västerås, och det var precis där som det sa klick mellan Hasse och mig för sisådär 10 år sen! Näe, inte i det huset alltså, utan på Djäkneberget. Där blev det vi!

Efter lite fika å bulle och bus i lekparken for vi för att träffa en ny bekantskap, nämligen Mathilda. Hon är 6½ år och har Leighs precis som Tuva! Hennes mamma och jag har pratat på telefon, men vi har aldrig träffats förut. Det klaffade på direkten med oss allihop, det kändes som om vi känt varann jättelänge! Tuva rullade raka vägen fram till Mathilda och tog henne i handen. Sen satt dom och pillade med händerna under hela tiden vi var tillsammans. Vi for ut till det stall där de har sina hästar, där flickorna fortsatte hålla handen. Bilder på det utlovas, jag hinner bara inte lägga ut dem just nu. Men det var så himla fint att se! Ibland åkte Tildas jacka ner över handen, då var Tuva snabb med att be oss rätta till det.
– Mera! Hålla.
Hålla handen mera! Flickorna fick sig en kelstund med världens förmodligen goaste kuse, Tårtan. En vit skönhet som såg ut att vara plockad direkt ur en sagobok. Hon stack ut huvudet genom sin öppnade boxdörr och luktade å kelade med både Tilda och Tuva. Den hästen hade jag kunnat packa ner i väskan och ta med mig hem!

Jag skulle kunna blogga mycket mera om våran helg, men det hinner jag inte för det ligger en vrålförbaskad liten fjäril i sin säng och talar om att hon inte på villkors vis tänker somna, utan snarare hotar med att gorma tills hon kräks. Så jag får nog vackert ta och plocka upp henne!
Jag får sammanfatta helgen lite snabbt med några ord.

Familj. Vänner. Underbart.

3 reaktion på “Lite trött i ögat

  1. Faster Nilla

    Ja… Hallå där?
    Nu har ni varit hemma i…4 dar ju =)
    Säg till brorsan att ta Tuva ett tag nu så du kan skriva lite!

    I alla fall så verkar hon jättebra Hundtränaren från Falun. Det var första dan i skolan för Vallevalpen idag, jättekul! Och Valle är kär, kärleken heter Amber, de hade bara ögon för varandra =)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *