Det blir inget långt ärtigt blogginlägg om livets små koveser idag. Känner mig inte så ärtig.
Vi har varit på My’s begravning. Det var jättefint, med blommor och ljus. Men det blir så fel när där står en alldeles för liten kista. Det borde inte finnas så små kistor, för så små människor ska inte dö. Ingen förälder ska behöva begrava sitt barn, det var ju liksom inte så det var tänkt. ”Man föds, man lever, blir gammal och dör”. Så ska det vara. Men så är det inte.
Lilla My
17 april 2009 | 8 svar
Kramar till er och Varma tankar till lilla My´s familj…
Barnbegravningar är så otroligt jobbigt…
Vår dotter miste en klasskamrat vid en olycka med skolbussen för några år sen, fruktansvärt…
Ha en trevlig helg!
Kramar!
Jag håller med dig fullständigt, det ska inte vara så att en förälder ska behöva begrava sitt barn. Det är inte så det är tänkt. Jag har själv suttit på min kusins begravning och sett hur dåligt man som förälder mår när sånt händer. FY, vad jag led med min morbror och hans familj den stunden.
Ja det var en fin begravning,vi får hoppas att hon får det bra dit hon kommer,varför????
Hej fina, fina familjen Krogh!
Jag har inte varit härinne och hälsat på er på ett tag. Jag har liksom inte orkat, för det har varit, och är, så kämpigt här också nu.
Först och främst vill jag tala om hur ledsen jag blev när jag läste detta inläget om lilla My, Tuvas kompis. Så fruktansvärt. Visst borde det vara så som du skriver ”man föds, man lever, blir gammal och dör”. Men någon, eller något, tycker väl annorlunda. Sedan Peter dog, har jag OFTA fått höra att det finns en mening med allt. De som säger så till mig, de tystar jag snabbt med frågan: Så det finns en mening med att små barn ska dö? (Jag har själv förlorat ett barn, mina flickors trillingsyster, även om det var i graviditeten.Hon var ändå mitt barn) Jag brukar också fråga vad det är för mening med att mina och Peters tre små barn inte har någon pappa längre och vad det är för mening med att de är så ledsna, att de gråter varje dag, varje kväll efter sin pappa. JAG tror iallafall inte på att det finns en mening med allt. Och jag blev ännu mer övertygad när jag kom in hit ikväll och läste om My.
Vilken underbart vacker dikt du har skrivit till My. Helt underbar. Du är så duktig på att skriva. Din bok handlar om något mycket svårt och tungt, men ditt sätt att skriva, din humor, din kärlek till din familj, gör så att man orkar läsa den, trots att det är svårt. Och din dikt till My är verkligen vacker och fylld med kärlek. Vilken gåva till hennes föräldrar!
Förutom detta tråkiga som har hänt hos er, så hoppas jag att ni har det bra, hela familjen. Jag har förresten börjat skriva på min gamla blogg igen, på Metro. Trivdes inte med den nya och dessutom så kom jag fram till att INGEN ska få stoppa mig från att skriva om Peter. Min kärlek till honom är större än så och värd så mycket mer. Så länge jag lever så tänker jag fortsätta att älska min man, oavsett vad hans mamma tycker om saken.
Hälsa Hasse och krama om Tuva och Anton från mig och barnen.
Kram från
Carina i Kristianstad
Ja… Det står tre rosa rosor kvar på min köksbänk. (kvar från era buketter till My) Och de får mig hela tiden att tänka på My… Jag hoppas också att hon har det bra, och att den där Gud (om han finns) tar hand som sin vackraste ängel.
Egentligen finns det inga ord att säga, allt man försöker uttrycka verkar så tomt och meningslöst… För inget kan göra så att My kommer tillbaka. Hoppas att Mys föräldrar känner att hon alltid finns hos dem… När vinden smeker deras kind så är det My… Himlens vackraste ängel.
oavsett hur livet gestaltar sig så borde det vara en självklarhet att vi föräldrar går före våra barn…för det är ju våra barn som är fortsättningen på livet efter oss…och allt har faktiskt inte en mening som man ofta säger utan ibland blir det bara åt helvete..precis som nu..
ingen kan få mig att tro/förstå att när ett litet barn dör så har det en mening..ingen
det är bara ren och skär sorg..inget annat
kram Irene
Grattis på födelsedagen MY hoppas att du har det bra!GRATTIS FRÅN OSS ALLA