Host och snörvel

Det har varit en lugn vecka. Tuvas hosta vill inte släppa taget, så hon har fått stanna hemma från aktiviteter och bara ta det lugnt. Hon fick åka och rida i måndags, förstås. Till hennes stora förfäran var hennes vita springare sjukskriven, så hon fick helt enkelt rida på en vikarie-häst. Men det gick ju, det också!
Det är så trist för Tuva att ha en infektion, ännu tristare är att hon har infektioner titt som tätt. Hon blir så trött och orkeslös, minsta lilla aktivitet suger musten ur henne för en hel dag! Men liksom de flesta barn tycker hon inte alls att hon är för hängig för aktiviteter. Dilemma.
Som väl är har hon ju haft Linda här, som är expert på att hitta på lagom aktiviteter när lilla Fjärilen är matt och trött! En promenad i vagnen kan vara alldeles lagom, eller sagostund i soffan. I onsdags kväll var Tuva så uttråkad av att vara hemma att de faktiskt gjorde en utflykt. De for hem till en kompis till Linda, som Tuva blivit väldigt förtjust i. Det var en spänd och glad tösabit som for iväg med assistenten för att fika hos världens bästa Jenny!
I torsdags ville Tuva bada, men mamman och pappan sa att det minsann inte skulle bli något habiliteringsbad på grund av den envisa hostan. Men…bada kan man ju göra hemma också! Linda tappade upp ett varmt bad i badkaret, satte på Smurf-hits på stereon och så hade Tuva och Linda hab-bad hemma istället!

Jag har gjort Tuva sällskap i hostandet och snörvlandet. I onsdags var jag och gav blod, vilket man bara får göra om man är frisk och mår bra. Och det var jag, i onsdags. Pigg som en mört och frisk som en nötkärna!  Köpte mig ett par nya löparbrallor på vägen hem som jag skulle använda redan nästa dag på löppasset. Men…när jag vaknade i torsdags morse kändes det som om någon kört ett X2000 genom sovrummet! Jag hade ont i kropp och knopp, halsen sved och min röst lät mer lik Marianne Faithfull’s än min egen. Och så känns det idag också, fast lite värre.
Tuva låter å andra sidan bättre, så om det är hennes infektion jag tagit över så gör jag det med glädje. Åh, nu måste jag gå och snyta mig. Igen. Tjipp å’hoj!

En reaktion på “Host och snörvel

  1. Annelie

    Hej vilken tur att Linda är så på hittig. Krya på dig Ida.

    Annelie

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *