Födelsedag!

Va é de för dag idag? E de en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Idas födelsedag, hurra hurra hurra!

Japp, då fyller man 21 igen då. Det har jag gjort de senaste sju åren… Näe, jag erkänner. Jag är 28 nu. Men ni vet väl att det är skillnad på manligt och kvinnligt åldrande? Kvinnor är som ett fint vin, vi blir bara bättre med åren. Män är som mjölk, det finns bäst-före-datum på dom. He he…

Jag började födelsedagsfirandet lite oortodoxt månne, vi åkte och månadshandlade. För första gången sen vi flyttade ifrån Gävle. Vi var jätteduktiga på det i början när vi flyttade ihop, Hasse och jag. Vi gjorde en matplanering för en hel månad, skrev en lång nota och åkte och handlade alltihop. Ja, mjölk å frukt och sånt kan man ju inte buffra för en hel månad förstås. Men mycket annat. Och nu är det dags att börja med den goda vanan igen, för mat har blivit dyrt! Är det fler som har märkt hur matpriserna liksom smygit sig upp? Visst tar det lite tid att planera en hel månad, men det är det värt i slutändan. Allt som allt gick det ungefär 5 timmar åt projektet med planering, skriva nota och handla.

Det var en lång nota vill jag lova. Ett helt A4 (handskrivet) med grejor. Så vi styrde kosan till ICA Maxi och körde igång. Det är så behändigt med sån här självscanning tycker jag. Då kan man liksom packa varorna direkt, ingenting blir mosat på nåt varuband. Tre timmar tog det att handla, och när vi styrde vagnen mot utcheckningen var det snudd på att det trillade grejor ur vagnen, så full var den. Men det sved inte alls lika mycket i plånboken som jag hade fasat.

Ibland när man handlar med självscanning så blir det avstämning, alltså att man måste plocka upp alla varor ur sina vackert packade påsar och rulla ner dem på det där fördömda varubandet så kassörskan får blippa in dem en och en, bara för att kolla så allt stämmer.

– Om det blir avstämning idag så måste jag nog mörda nån, sa jag lite skämtsamt när jag drog ICA-kortet i utchekningsdisken.

– Eh…det blev visst avstämning idag. sa kassörskan med lite krystat smil.

Tur att vi inte bor i USA, då hade hon väl stämt mig för mordhot! Det är ju inte deras fel att det blir avstämning, det är slumpen som avgör. Och hon tyckte nog att det var lika drygt att blippa alla varorna som vi tyckte det var att behöva packa upp dem. Höjden av genans var ändå att vi hade blippat fel…på fyra saker… Det är ju ingen katastrof, men ändå. Två varor hade vi blippat fel, även om slutpriset blivit rätt och en vara hade vi lyckats scanna in och radera igen.

På hemvägen for vi och köpte en tårta. Jag är egentligen jäkligt less på tårta vid det här laget, men det fick bli en i alla fall. Men absolut ingen chokladtårta, för det är för mastigt tyckte Hasse. Jag hade allt velat ha en chokladtårta…dom hade en som såg smarrig ut, men botten av nötmassa toppad med mörk choklad och några färska frukter…mums! Kanhända att den såg så smarrig ut för att vi inte hann äta nån lunch, så jag var vrålhungrig när vi klev in på konditorit. Det blev en hederlig princesstårta till slut, när jag hade frågat om innehållet i precis varenda tårta dom hade i montern. Fast jag frågade inte om princesstårtan förstås, dom vet jag ju vad dom innehåller. Bidträdet såg alldeles nollställd ut när hon beskrivit 6 olika tårtsorter för mig, och jag bestämde mig för den enda jag inte frågat om.

Sen åkte vi hem och packade upp all mat och hade kalas. Grillade hamburgare, sen tårta och kaffe. Jisses vilken schlung-buk jag har nu. Va? Vet du inte vad en schlung-buk är för nåt? Jo, det är när man har ätit så mycket att magen liksom sväller upp och ser onaturligt stor ut, nästan som en ballong. Sådär så att man måste kasa ner byxorna lite eller knäppa upp dem för att magen ska få plats. Det är en riktig schlung-buk det!

Presenter blev det också så klart, ett par oförskämt snygga trädgårds-påtar-byxor och en prenumeration på Illustrerad Vetenskap. Jag bara älskar den tidningen, men jag är för snål för att köpa den. Det brukar bli två nummer om året ungefär, sen blir jag snål-judas. (Och vet du inte vad en Snål-Judas är så har du för mycket pengar.) Sen fick jag en väldigt fin present av min son. En teckning av mig, där jag står i mina nya trädgårds-påtar-byxor och min nya blåa skjorta under en underbar regnbåge. Han presenterade den med sådan värme att mamsen snudd på tog till lipen… Min present från Hasse fick jag redan igår, jag fick shoppa loss på kläder. Så nu är man nyekiperad och tjusig vill jag lova!

Nu sitter jag här och sippar på ett glas rött (japp, på en tisdag. Jag fyller faktiskt år!) och tittar på TV:n. Som är avstängd. Det är skönt med lite tystnad ibland också. Man får lite tid att fundera och tänka. Jag ska sitta här och fundera lite på vad jag ska bli när jag blir stor. Natti natt!