Men jag talar faktiskt inte om Tuva den här gången. Nä, dagens envisaste tös är helt klart Semilia! Det var den ponny Anton tilldelades på ridningen idag, till hans stora förtret. Han gillar verkligen inte hästar av så liten modell som shettis eftersom han genom erfarenhet lärt sig att de är j-drigt envisa! Till på köpet skulle det bli uteritt idag, som upplagt för katastrof enligt sonens åsikt. Men från den ljusa sidan sett så kunde han ju både sitta upp och sitta av alldeles utan hjälp, så storleksmässigt var det ju en fullträff!
Semilia är en nyfiken lady som intresserat nafsade efter både mig och hjälmen som Anton höll i sin hand. Sedan, för att liksom visa vart skåpet skulle stå, så började hon backa när Anton suttit upp! Medan vi väntade på att rätta in oss sist i det led som i stilla mak struttade ut ur ridhuset blev Semilia otålig och försökte tränga sig in mitt i, men då var det Anton som visade prov på envishet. Han höll emot och höll emot, tills hästkraken kopplade att det minsann fanns lite råg i ryggen på den här ryttaren. Ute på stigen var det bitvis ganska lerigt, och Semilia visade sig vara en väldigt fin dam som inte gärna ville lera ner hovarna. Hon tyckte att det var mycket smidigare om hon gick på grästuvorna medan jag, med mina rejäla kängor, kunde klafsa runt i geggamojjan. Anton skänklade och styrde för att försöka få Semilia att sluta preja mig, själv prejade jag tillbaka för allt jag var värd. Tack och lov hittade vi torrare underlag för både fötter och hovar, så vi kunde sluta brottas. Det blev oavgjort.
Överlag gick lektionen väldigt bra tycker jag, Anton var envisare än Semilia och jag lyckades hålla förhållandevis tyst (Anton blir tokig när jag kommer med tips och råd hela tiden) så att Anton kunde lyssna på och göra vad instruktören bad om.
Tuva och Hasse följde med idag, tyvärr hann de ju inte se jättemycket av hästarna eftersom vi bara var i ridhuset i 10 minuter. Men lilla fjärilen var lika glad för det, hon älskar att få åka till stallet! På måndag ska hon själv börja rida, på Habiliteringsridning. Det blir spännande!
Imorgon är det dags för terminens första dag på förskolan, vilket Tuva tjatade om i princip hela dagen. Hon längtar så!
Hej!
O va underbart för Tuva mä!! Har fått boken idag…och den fina gåvan..tack så mycket…
Kan inte slita mig ifrån boken..jo nu då…
Undrar så vad som skiljer dem åt syndromen….?
Mella e rosslig igen..
Tack för ert stöd..
Kramar
När jag var liten hade jag en shettis. Han hette Pontus. Envis till tusen kunde bita fast i bettet så han var omöjlig att hantera. Nu har vi en nordsvensk som heter Blända. Hon är så söt och go när hon får bestämma hur hon vill ha det.
Kan även vara helt omöjlig att ha att göra med. Kul att även Tuva ska få rida.