Arsle!

Åh jisses, barn snappar verkligen upp det man inte har tänkt sig. Tuva råkade höra uttrycket ”klantarsle”… Nu går det inte att få henne att säga annat. I början gick det ju bra när hon inte kunde artikulera det så bra, det blev mera ”alle” och det kan ju översättas med lite vad som helst. Men nu börjar hon få kläm på ljuden, så det går inte längre att ta miste på vad hon säger…arsle. Just nu sitter hon och kallar moster för arsle. Trevligt.

Vi har tagit det ganska piano i några dagar nu, Tuva och jag. Förkylningen har börjat ge sig, även om det är en del slemhosta kvar. Nu har den hoppat över på mig istället, men jag klagar inte. Tackar och tar emot.
Igår hade vi en heldag i Tuvas rum. Ja alltså, vi satt ju inte där från morgon till kväll men vi lekte mycket därinne i alla fall. Tuva bjöd på mat förstås, den vanliga soppan med äpple och lök, och så skulle det dansas! Till både smurfarna och bä bä vita lamm. Till slut tröttnade jag lite på att dansa (efter 15-16 danser till samma låt), så jag var så fräck att jag bytte till nästa låt på skivan vilket visade sig vara Fotbollssmurfens sång! Vi tog fram en liten boll och jagade den med rullstolen, Tuva skrattade så hon skrek! Från dörr till dörr dribblade vi i rummet, och gjorde mål förstås!

Dockan har fått mycket kärlek på sistone, nu ska den inte bara smaka soppan utan också ha lite kärlek och kramar varje dag. Kan tyckas alldagligt, men för oss är det stort, det är ett steg till i lekutvecklingen! Och det är inga dåliga kramar dockan får, Tuva tar i för kung och fosterland när hon kramas. Och avslutar med att försöka bita dockan i näsan ( vilket är en ömhetsbetygelse av stora mått )!

Igår var vi på öppet hus på jonsboskolan. Hela skolan var öppen, men vi var med Anton hela tiden. Han blir så himla stolt när vi kommer hela familjen när skolan har evenemang. Farfar var också med förstås! Vi fick vara med och uppleva en samling, ett arbetspass, matsalen (alla bjöds på korv med bröd, även föräldrarna) och sist men inte minst en liten massagestund. Det var nästan magiskt att se hela barngruppen sitta/ligga tysta som små möss på golvet och massera varandra medan läraren läste vädersagan (som talade om för barnen hur de skulle massera). Några småsyskon blev så sugna på att vara med att de smög in i gruppen och lade sig, och fick prova på. Supermysigt!

Nu är det hög tid att stoppa allihopa i säng, för imorgon ska Anton åka med morbror och moster å Sofia till Romme och åka skidor!