Ändrat datum – del II

Nu får ni inte tappa fattningen kära blogg-besökare, men datumet för inslaget i TV4 är ändrat – igen. Nytt datum är söndag 16/11.

Nej, nej tänk nu inte ”men det var då väl självaste f*n att det blir flyttat hela tiden”. För anledningen till att det flyttas är nämligen att vi ska till Stockholm i alla fall, och sitta där i soffan. Det inspelade inslaget sänds förstås ändå, men vi är där live – också! Så tänk istället ”men jösses va skoj att dom får åka till huvudstaden”!

För lite skoj ska det allt bli, kan vara nyttigt att se nåt annat än Långshyttan ibland. Även om Långsta är bra vackert!

Jag har varit duktig flicka och ringt till doktorn, nästa fredag ska dom ta sig en titt på trycket. När vi avtalat tid så sa sköterskan till mig:
– Då är du välkommen nästa fredag. Försök nu att ta det lugnt och inte stressa så mycket.

Jag kunde inte hejda skrattet som bubblade upp ur mig, det var ju så komiskt så det finns inte. Jag, inte stressa? Ha ha ha!!! Om jag skulle slå av på tempot skulle jag förmodligen dö av hjärtsnörp!

Tuva har varit på förskolan idag (ja, jag med såklart) och målat. Idag skulle barnen måla med ganska mycket och ganska blöt färg, för att sedan blåsa på färgen genom ett sugrör och skapa konstverk. Tuva hade just fått penseln i handen när hon snappade upp frökens instruktioner till ett annat barn:
– Och nu blåser du på färgen…

Tuva tittade på fröken, sen på penseln och funderade lite innan hon bestämt satte penseln till läpparna och blåste för liv och lust! Härligt mycket färg hamnade i och runt munnen, att blåsa färg var ju buskul!! När Tuva fick sitt sugrör att blåsa igenom, så blåste hon förvisso i det, men rakt ut i luften medan hon målade med penseln. Ganska snart provade Tuva att krama ur penseln i händerna, och övergick till att måla utan pensel. Åh, vad det är härligt med färg och kladd! Tuva njöt så hon visste inte till sig.
Efter förskolan hann vi bara hem och stoppa i oss lite lunch innan vi for till Datateket på Habiliteringen. Tuva tycker verkligen om att jobba vid datorn, men det är inte världens smalaste sak att styra en muspekare över skärmen. Tuva såg ju och förstod vad som skulle göras i programmet, men sen att få fatt i musen och styra pekaren rätt blev lite för mycket. Tuva kan ju inte sortera intryck som vi andra kan, så hon upptäckte ju tusen saker att kolla på på den lilla stund det tar för ögonen att flytta sig från musen till skärmen. Solen som sken in genom fönstret, våra jackor som hängde vid dörren, pedagogens vattenflaska som stod lite längre bort. Så vi ska få prova en pekskärm nästa gång! Då blir det mer direkt kontakt och respons, Tuva ser precis vad hon ska göra och behöver inte flytta blicken för att hitta musen utan kan klicka direkt på skärmen och se vad som händer där. Låter kanon tycker jag!!

Anton stapplade just i säng, trött men lycklig. Han fick följa med pappa Hasse till badmintonträningen idag! Dom var genomsvettiga båda två när dom kom hem.
Själv har jag tränat lite här hemma i vardagsrummet, Pilates. Antingen så fastnar man för Pilates direkt, eller så tycker man att det är urtöntigt. Jag har fastnat. Men jag kan hålla med om att det ser väldigt töntigt ut när man tränar, alla rörelser utförs sakta och kontrollerat, påminner lite om Yoga. Töntigt eller icke, effektivt är det. Och skönt, det är inte illa att kunna få både avslappning och fysisk träning i samma paket tycker jag!