Åh nej…jag har gjort det. Jag har smygstartat med julpyntet!
Ja ja, affärerna smygstartar väl redan i månadsskiftet september/oktober, men jag brukar inte smygstarta! Första advent ska det va! Sent på lördagskvällen, så att allt är så där magiskt när Anton vaknar, med tomtar och ljusslingor, adventsstjärnor. Det gick av bara farten idag, det var inte meningen!
Jag städade lite, och när det var rent och fint så tänkte jag bara kolla om de där nya julgardinerna gjorde sig i köksfönstret. Och om adventsljusstakarna fungerade. Ett tu tre, så hade jag ju rivit upp nästan allt julpynt och ställt ut det lite här och var i huset! Det blev ju fint förstås, men nu sitter jag här och funderar på att plocka ner allt igen, för det blev ju fel det här. Asch, det kanske känns mer rätt om vi dricker lite glögg och käkar pepparkaka på söndag. Vi kan ju åka och kolla på julskyltningen också, då kanske det känns ”rätt” igen.

Åh, jag minns julskyltningarna från när jag var mindre. Affärerna täckte för sina fönster med brun papp, och så gick man där och var så nyfiken på hur det skulle komma att se ut vid avtäckningen. På söndagen, första advent, for vi in till stan och fick äntligen titta i alla de där vackra julfönstren. På torget stod en massa knallar och sålde allt från kola till stickade mössor och vantar, idrottsföreningarna sålde lotter och så var det underhållning med sång och musik, varm glögg och pepparkaka. Tomtar stod lite här å var och delade ut godispåsar. Det var riktig julmagi!
Eller så var det bara skitkallt och en himla massa folk som trängdes för att snylta glögg (gratis är gott) och titta på en massa hemslöjd som ingen ändå tänkte köpa, men så har man liksom romantiserat det och lindat in det i stjärnglans och fluffig snö i efterhand…jag vet faktiskt inte. Men jag tror jag väljer att tro på att det är ett tvättäkta minne!

Tuva fick sin lilla sittning i Humlan idag! Åh, va lycklig hon blev. Smilet spred sig över hela ansiktet där hon for runt i sakta mak och ropade:
- Titta, titta! Mamma! Titta! Pappa, titta!!

Hon orkade en ganska lång stund, men till slut rann svettpärlorna och hon protesterade inte ens mot att kliva ur sin ögonsten igen. Då hade ju mamma börjat sätta upp tomtar till höger och vänster, jättespännande att titta på!

Nu måste jag kila och göra lite mat till prinsessan, men först måste jag klämma in en bild på vår kära lilla hundvalp som inte har den blekaste aning om att han faktiskt är en hund. Han sitter på rumpan framför brasan hela kvällarna och bara myser. När vi lärde honom ”sitt” så var det inte där här vi tänkte på!

Igår skulle jag köpa julgardiner. Vi fick reklam fårn Dollar Stores i veckan, och där fanns så söta gardiner med små tomtenissar på. Eller vättar, var det nog. Supersöta! Jag brukar inte göra så stort väsen av julen, jag skänger väl upp några tomtar här och var och sätter snöflingor på köksgardinerna. Men när jag såg dom där söta tomte-gardinerna blev jag alldeles frälst, såna ville jag ha i köket! Där fanns jättesöta krukor också, som hörde ihop med gardinerna. Säkert fanns det dukar som matchade också!
Glad i hågen knallade jag in på Dollar Stores för att beskåda alla julsaker, jag har inte varit ut i några butiker på ett tag så jag väntade mig att minst halva butiken skulle digna av tomtar, ljusslingor och julgranskulor. Så brukar det ju vara i alla affärer så här års! Gissa om jag mötte ett riktigt anti-klimax? Ett sketet lite hörn hade dom, i hela stora butiken, där alla julsaker huserade! Och några tomte-gardiner fanns inte så långt ögat kunde nå, dom var slutsålda!
Va?! Varför kunde folk inte ha köpt vanliga röda, omönstrade gardiner?! Det var ju jag som skulle ha tomtar i fönstret i år, JAG!! Skitsur blev jag. Då kunde affären gott behålla sina fula tomte-krukor också!
Som tur var hade jag Hasse med mig, som hjälpte mig kolla igenom resten av butiken efter andra gardiner. Vi hittade en annan modifjang som fick duga. Kort på dem kommer senare, när jag fått upp dem. Först ska jag städa aningens aning, för nu när Tuva varit sjuk så har vi inte lagt nämnvärt med energi på den punkten. Jag tror vi har dammsugit två gånger den senaste veckan (istället för varje dag, som vi brukar).

Tuva börjar i alla fall må lite bättre! Igår var det en helt ny tös som kikade upp på mig från sängen! Pigga ögon och inte alls svettig! Ingen feber, och hon hade sovit lugnt och gott under natten. Åh, vad glada vi blev. För det går ju inte att förneka att vi blir lite oroliga när hon blir så där hängig och håglös. Jag har kollat så slemsug och suremaskin funkar, säkert fem gånger per dag. Sugen har vi blivit tvugna att använda, för när Tuva kräks eller får upp slem i munnen så kan hon inte göra sig av med det. Antingen ligger det kvar i munnen eller så åker det ner i halsen igen och då är ju risken att hon drar ner det i luftvägarna. Hon kan inte spotta ut det. Då får vi suga ut det. Men värst är att se henne så…slö. Hon är ju pigg som en mört i vanliga fall!

Idag är hon ännu lite piggare, vi kanske till och med tar en liten sittning i Humlan!