Voff, Idefix här!

Jag har så himla tråååååkigt. Zingo är inte hemma, han har sovit på Falu djursjukhus och kommer inte hem förrän imorgon. Nåt tjall med magen, doktorn trodde visst att det kunde röra sig om magsår.
Det är verkligen urtrist här hemma utan Zingo. Visst, jag har ju matte å husse och busungarna, men det är liksom inte samma sak. Jag försökte leka med matte imorse, men hon blev skitlack när jag bet henne i örat. Zingo och jag brukar jämt bitas när vi busar… Sen provade jag att göra tokrusningar genom hela huset, men det var inte heller så kul. Busade med pipleksaken, men det var inte lika skoj när inte Zingo står där och försöker knycka den av mig. Tråkigt, tråkigt, tråååååkigt!!!!

Så jag har mest sovit idag. Då glömmer jag ju att jag är ensam vovve i huset. Sova sova sova. Men till slut blir ju det också tråkigt. Men jag har lärt mig nåt nytt idag! Eller ja, nästan i alla fall. Matte och jag har övat på ”ligg”, det är faktiskt inte alls så lätt som det ser ut när Zingo gör det. Jag blir ju så himla ivrig när jag vet att hon har nåt gott i handen!! Och då är det jättesvårt att ens sitta, än svårare att ligga ner på golvet. Men nu på kvällen gick det ganska bra, jag börjar hajja vad hon vill och hur jag ska bete mig. Tänk om jag blir lika duktig som Zingo nån dag? Han kan både sitt och ligg med bara handtecken!
Husse har tränat mig i att inte stissa upp mig så hemskt när det är nåt ätbart i närheten. Det var ännu svårare än ”ligg”! Jag skulle sitta på golvet framför husse medan han höll en godis i handen, och först när jag kunde sitta still och titta på honom så fick jag ta den! Jag försökte med allt, hoppa, gläfsa, nafsa honom i händerna men inget funkade. Så när jag liksom gav upp och satte mig ner, då fick jag godisen! Aha, då trillade poletten ner för mig! Sen blev det lite lättare, men bara lite.

Näe, nu ska jag lägga mig i kojan och tråka igen. Suck!