Igår var vi iväg till Datateket med Tuva, hon fick prova nåt som heter FlexiBoard. Ett jättefiffigt hjälpmedel som kopplas till en dator. Den ser ut som en stor plastbricka med trälister, och hela brickan är tryckkänslig. Sen kan man göra egna överlägg till brickan och programmera in funktioner. Till exempel fick Tuva prova en bild där hon kunde välja att trycka på en hund eller en katt, och när hon tryckte på bilden med katten så spelade datorn upp en liten videosnutt med en kvinna som tecknade ”katt”. På ett annat överlägg kunde Tuva trycka på olika bondgårdsdjur, och det hon tryckte på kom upp som en filmsnutt på skärmen. En gris som bökade, en häst som blev ryktad och så vidare. Tuva älskade den, så en sån ska vi hyra till hösten.

Efter väl förättat värv for vi över till Kupolen som ligger alldeles intill. Vi ska ju på bröllop, så jag ville gärna slå en liten kik i nån klädbutik efter nån trevlig trasa att pryda kroppen med. Grejen är den att vi flyttade oss mellan två parkeringar där vid Kupolen. Vi har ju handikapptillstånd för Tuva, så vi stod på handikappruta. Och när vi flyttade bilen från den ena till den andra rutan (ca 200m) så halkade tillståndet ner på golvet. Det hade vi ju självklart upptäckt, om det inte var så att Anton ställt till med en liten scen när vi skulle ur bilen. Han skulle då prompt inte in i nåt köpcentrum, det var trååååkigt. Och så var han varm och lite hungrig också. En varm, hungrig 6-åring som fruktar uttråkning är inte att leka med. Så vi glömde kolla att tillståndet verkligen låg där det skulle i rutan. Ett mänskligt fel som jag tror varenda förälder kan förstå.

Men inte Carpark, som skrev ut böterna. För ligger inte tillståndet i rutan får man pröjsa 1000 riksdaler. Punkt och slut! Det finns en paragraf i lagen om kontrollavgift vid felparkering där det står att omständigheterna kring felet måste beaktas, och om det är oskäligt att ta ut kontrollavgift så får man inte heller göra det. Jag tycker det är ganska oskäligt att bötfälla någon för att ha bråkat med sonen. Vi har ju faktiskt ett tillstånd, vi råkade bara bli lite mänskliga för en sekund eller två.  Men men, ingen på Carpark verkar ha några egna barn, för de var helt oförstående när vi försökte förklara vad som hänt.

Så här sitter vi, 1000 :- fattigare. Vi får väl ta med oss matsäck till Kolmården. Och lite matlådor så vi får nån middag när vi är där. Undrar hur länge en limpmacka håller sig i kylbox? Om vi brer den när vi åker, tror ni den är okej då när vi åker hem igen, tre dagar senare?

Näe, nu hinner inte jag sitta här längre och skriva en massa strunt, det är ju kalas hela dagen! Först ska Anton på barnkalas, sen ska vi direkt vidare och uppvakta faster Nilla! Tjipp å hoj på er!