Ville inte vakna imorse. Jag drömde så härligt! En brun, varm och go islandshäst och jag i en solig sommarskog. Sen vaknade jag och hörde traktorn som är ute och grusar alla isiga vägar, vilken kontrast!
Drömmen kommer sig nog av att vi var och gosade med ett helt gäng härliga islandshästar igår. Vi hade tråkigt på förmiddagen, inte för att vi var sysslolösa. Det fanns massor vi kunde göra, tvätta, städa, Hasse hade jobb som väntade vid datorn. Men vem har lust med sånt en söndag när solen skiner och fåglarna kvittrar? Nä, vi packade in oss i bilen och for till Hasses faster Bojan istället! Det blev en dag med prat, fika, mys och som sagt islandshästar.
Tuva och Anton fick sitta upp en stund i hagen, de såg ganska nöjda ut båda två! Tuva satt länge och väl på hästryggen och njöt och hade inga som helst planer på att kliva av.
– Vill du komma ner, Tuva?
– Nä.
– Hur länge ska du sitta där då?
– Imorrn?
Hästen verkade inte ha nåt emot sin passagerare, han stod så förnöjt och mumsade på höet. Det var en äldre herre, bara två år yngre än mig. Tålmodig som få, han har lärt många barn att rida så en liten tösabit som bara ville sitta alldeles stilla och bara vara medan han åt var en föga betungande uppgift.
Gulligast i hela hagen var nog ändå Bojans föl, vars namn jag inte vågar försöka stava till. Det är isländskt, förstås. Han var så kärvänlig och nyfiken, som en korsning mellan ett barn och en hund. Jag ska försöka peta ut lite bilder på honom, så får ni se själva!
I lördags hoppade vi också över sånt där som skulle ha kunnat vara måsten om jag lät dem vara det. Hasse var på en kurs, så jag och barnen var själva hemma. Det blev en tripp till Falun för oss! Anton hade sparade pengar i sin plånbok och ville gå in på leksaksaffären, båda hans par glasögon var sneda och vinda så vi behövde svänga förbi optikern och får dem rätade och så behövde jag ett par skor för inomhusträning. Sagt och gjort, och tänk vi klarade hela dagen nästan helt utan att fräsa åt varandra (vilket är sällsynt nuförtiden eftersom vår son tycks ha gått in i ett förstadium till puberteten). Det blev lunch på Åhlens (efter att mamman vägrat äta på McDonalds) mitt i rundan (undvikandet av lågt blodsocker är grunden för en lyckad utflykt med sonen och mamman) och när vi shoppat färdigt frågade sonen försynt:
– Har din mat trillat ner än, mamma? Det har min!
– Jo, den har nog makat sig tillrätta. Hur så?
– Tja, de hade väldigt goda kakor och sånt på Åhlens, såg jag…
– Jaså, det säger du.
– Ja, och lite efterrätt ska vi väl ha när det är lördag och allt!
Så fick det bli.
Hej. Anton är mysig och go kille. Men det är klart att är det lördag och allt bör man ha éfterrättt.
förstår att era två ”sockerbitar” njöt av att sitta upp på Islandshästarna..om jag någonsin skulle våga närma mig en häst..kommer det att bli en Islands..eftersom jag tycker de är helt underbara (att titta på)..älskar att läsa om när ni gör alla era sporadiska små utfärder..tror nästan jag blir lika glad då som ”knotten”..keep up the good work..ni är bara helt fantastiska..alla fyra !! kramar i massor från idag ”superbakslagtrötta” Irene :)